A New Challenge in International Law: The Disappearance of a State's Entire Territory

Abstract: Det här examensarbetet behandlar de nya utmaningar för folkrätten som manifesterar sig i det fysiska försvinnandet av hela staters territorium. Detta förutses hända på grund av havshöjningen och kommer att berör de minsta staterna i världen, i huvudsak småöar i Södra Stilla Havet. Detta problem behöver utredas från många olika vinklar, men fokuset i detta arbete är på invånarna som tvingas fly, och skyddet av deras mänskliga rättigheter. Territoriets roll i folkrättens definition av en stat är central. Inga diskussioner kring den legala statusen av en stat som inte har något territorium görs i detta arbete, utan det presumeras att en stat utan territorium inte längre kan klassificeras som stat. Detta innebär att invånarna får en väldigt svag ställning i folkrätt, då deras ''beskyddare'' blir inkompetent. Tre möjliga lösningar undersöks i detta arbete. Det första är att varje invånare söker asyl individuellt. Det andra är att alla invånarna söker asyl i grupp, för att flytta tillsammans och behålla kulturarvet och samhället. Det tredje scenariot är att territorium antingen ges eller säljas till den försvinnande staten. I detta alternativ behåller staten sin status som stat, då den får nytt territorium. Dessa tre scenarion undersöks i ljuset av gällande folkrätt, de relevanta områdena är miljörätt, mänskliga rättigheter, och asylrätt. Relevant lagstiftning presenteras i kapitel 4, och tillämpas på de tre förslag i kapitel 5. Syftet är att hitta internationella åtaganden, grundade i lag, som kan garantera fortsatt skydd för invånarnas mänskliga rättigheter efter det att deras stat har upphört. För det tredje scenariot krävs det att det finns åtaganden som kan grunda finansiella bidrag från det internationella samfundet, för att finansiera köp av territorium och kostnader för ometablerandet av staten. Dessa kostnader ligger annars långt utöver dessa små staters kapacitet. Under detta arbetes gång, har det blivit allt tydligare att förlust av territorium är ett koncept som inte sitter bekvämt i det gällande internationella systemet. Folkrätten har inte skapats med den här situationen i åtanken, och analogiska tillämpningar är ytterst svåra då folkrätten byggs på en stark presumtion att territorium är en garanterad och permanent del av en stat. Den orubbliga principen om staternas suveränitet visar sig vara ett hinder för ett godtagbart skydd av invånarnas mänskliga rättigheter i de första två scenarion, och det tredje scenariot beror helt på en betydlig välvilja från det internationella samfundet och saknar pådrivning från folkrätt.