Ståndortsanpassad gestaltning av bostadsgård

Abstract: Bostadsrättsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gård renoverad. Uppdraget var att skapa en lättskött grönskade gård som var intressant året om. I allt för många fall på offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgård resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska växtkompositioner. Viljan att istället skapa planteringar med stor dynamik och mångfald ledde fram till frågeställningarna om en bostadsgård kan gestaltas med stor artrikedom utan att kräva intensiv skötsel, samt vilka åtgärder som kan behöva göras för att skapa långsiktigt hållbara planteringar. En litteraturstudie genomfördes kring staden som ståndort, växters överlevnadsstrategier samt växtkomposition och växtval ur ett skötselperspektiv. Även intervjuer med fackmän inom projektering för grönytor användes för att få svar på frågeställningarna. Utöver det gjordes en ståndortsanalys för att sedan kunna hitta växtval som passade till platsen. Slutsatsen och svaret på frågeställningarna är att artrika planteringar utan ett intensivt skötselbehov är möjligt. Detta genom att välja växter anpassade för den aktuella ståndorten, att undvika invasiva arter, men också genom att använda stress eller störningsfaktorer i planteringen. Detta för att dessa faktorer begränsar tillväxten av ogräs samt att det hindrar näringsgynnade valda arter att ta över planteringen, så att mångfalden kan bevaras över tid. För att inte skötseln ska bli stor krävs också en acceptans för dynamik och succession. Dessutom en kunskap om vilka skötselinsatser som bör göras framförallt vid etableringen men också löpande för att miljön i växtsamhället inte ska förändras. En vägledning i skötseln kan vara att skicka med en skötselbeskrivning till beställaren. Övriga åtgärder för att skapa långsiktig hållbara planteringar är att konstruera växtbäddar utifrån den aktuella ståndorten och ta hänsyn till den underliggande terrassen. Detta för att luft- och vattentransport ska kunna ske mellan jordskikten. I stor uträckning bör rotogräsfri och naturligt bildade jordar användas som växtjord istället för tillverkade. Detta för att tillverkade jordar saknar biologiskt aktivitet och sällan är stabila i sin struktur, vilket kan innebära stora sättningar när organiskt material bryts ner.