Stärkelseintagets inverkan på muskelenzymaktivitet hos varmblodiga travhästar

Abstract: Tävlingshästar inom trav och galopp kräver en foderstat som tillgodoser deras höga energibehov. För att kunna skapa en energirik foderstat har lösningen i många år varit att utfodra med stora mängder kraftfoder. Dock kan ett stort intag av kraftfoder med högt stärkelseinnehåll medföra flertalet hälsoproblem för hästar såsom ökad risk för magsår, kolik och utveckling av stereotypier. Tidigare studier har även uppmärksammats ett eventuellt samband mellan stärkelseintaget och plasmakoncentrationen av muskelenzymer. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av fodermedel med olika stärkelseinnehåll på muskelenzymaktivitet efter träning hos varmblodiga travhästar. I studien ingick 76 varmblodiga travhästar med tre olika nivåer av stärkelseintag. Två blodprover togs från varje häst, ett prov innan träning och ett prov efter träning. Totalt togs 210 blodprover. Dessa centrifugerades och plasman analyserades för kreatinkinas (CK), aspartataminotransferas (ASAT), glukos och laktat. Under träning mättes hästarnas hjärtfrekvenser. Foderprover från använda kraftfodermedel analyserades för torrsubstanshalt och stärkelseinnehåll. En statistisk bearbetning och analys utfördes i SAS mixed model. Studiens resultat visade en statistisk tendens till att det dagliga stärkelseintaget har en effekt på aktiviteten av ASAT i blodplasman, där hästar med högt stärkelseintag hade högre värden än hästar med lågt stärkelseintag (10,3 ukat/l vs. 3,3 ukat/l, p = 0,07). Stärkelsenivån hade däremot ingen signifikant effekt på aktiviteten av CK i blodplasman efter träning. Detta kan bero på att blodprover togs för tidigt, att mer tillförlitliga svar hade uppnåtts om de togs närmre enzymernas höjdpunkt av aktivitet efter träning. Resultaten från detta projekt visade även att både ålder och kön hade en signifikant effekt på muskelenzymernas aktivitet i blodplasman, samt att ston hade högre värden än valacker av båda enzymerna (CK: 5,0 ukat/l vs 3,8 ukat/l, p = 0,005; ASAT: 8,9 ukat/l vs 7,1 ukat/l, p = 0,04). Studiens resultat indikerar på att det dagliga stärkelseintaget kan ha effekt på muskelenzymernas aktivitet, samt att kön påverkar muskelenzymaktivitetet vilket kan hänga samman med att kön är en riskfaktor för att utveckla korsförlamning. Det krävs dock ytterligare framtida studier för att undersöka stärkelseintagets inverkan på muskler och muskelenzymernas aktivitet.