Strategisk planering, Gullbergsvass, Göteborg

Abstract: Bakgrund I början av 1980-talet lades en stor del av hamnverksamheterna i Göteborg ned eller flyttades. De lämnade efter sig ett stort tomrum längs Göta älv. Gullbergsvass är ett sådant område - centralt beläget, på många sätt outnyttjat, omgivet av mellanrum som i huvudsak innehåller tunga transporter. Sedan åttiotalet har en rad planer för tomrummet sammanställts. Förändringarna sker dock långsamt och har pågått på de mest attraktiva platserna, t ex vid vattnet - Norra Älvstranden; eller vid platser där tillgängligheten har varit bäst och markpriserna relativt låga - områden längs huvudinfarter till Göteborg. Det har saknats en sammanhållen strategi för hantering av tomrummet och dess isolering från omgivningen. Vilka strategier krävs för tomrummet ska bli en del av staden? Problem och syfte Området som jag valde att arbeta med, stadsdelen Gullbergsvass, är en kvarleva av en förstad som aldrig har blivit införlivad med staden och omges av stora barriärer. Idag rymmer den järnvägsstationen med bangårdar, postterminal och omlastningscentraler. I stadsbyggnadskontorets kommande planer sätts stadsdelen på kartan i ett annat sammanhang. De regionala sambanden förstärks medan ett stort antal verksamheter läggs ned vilket frigör mark för stadsutveckling. Mina frågeställningar handlar därför om hur stadsdelar som Gullbergsvass skulle kunna hanteras i stadsplaneringen. Syftet är att med utgångspunkt i de diskuterade förändringarna komma fram till ett strategisk projekt. Metod och process Arbetet påbörjades med litteraturstudier. De mest betydelsefulla litteraturstudierna var texter av Juel-Christiansen, Hillier, Kostof, Sudjic samt Koolhaas och OMAs arbete. För studier av liknande stadsplanerings projekt och som inspirationskällor valdes Barcelona, IBA Emscher Park samt en rad holländska exempel, som IJburg och Kop van Zuid. Genom dessa undersöktes varierande former av planeringsstrategier som på olika nivåer och på var sitt sätt hanterar nutida stadsutveckling. Inom historiska utvecklingen undersöktes Gullbergsvass problem samt hur de hanterades under åren. Målet var att skapa förståelse av stadslandskapets utveckling, dess form och innehåll idag. Här presenterades och problematiserades förändringar och frågeställningar som man är ställd inför på Gullbergsvass idag. Under tidiga skissprocessen formulerades frågeställningar som jag ville undersöka vidare i stadsanalysen. Inledningsvis pågick arbete skissprocess/stadsanalys parallellt. Området studerades m h a Tranciks och Lynchs metoder samt kompletterades med analys av offentliga rummet. Stadsanalysen användes som redskap för förmedla stadsdelens problem och potential noterade under skissprocessen. Förhoppningsvis svarar projektdelen syftet - hur diskussion kring hur Gullbergsvass skulle kunna hanteras.