Stadens biologiska mångfald : ett urbant grönområdes ekosystempåverkan ur ett livscykelperspektiv

Abstract: Gröna stadsområden utgör en ekonomisk och social samlingspunkt. Fragmentering av grönområden är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Nästan 60% av alla grönområden i Sverige består av klippta gräsmattor som inte kan nyttjas av många arter. Hur ett grönområde planeras och underhålls kan avgöra hur stor påverkan blir på miljön och biodiversiteten. Livscykelanalyser är det bästa verktyget som finns för att beräkna ekosystempåverkan idag. Problemet är att det inte går att inkludera alla fem drivande faktorerna till förluster av biologisk mångfald. Genom att öka kunskapen om hur biologisk mångfald kan integreras i planeringen av ett grönområde blir det möjligt att göra smartare beslut som samtidigt bidrar till att snabbare uppfylla de globala hållbarhetsmålen. Den här studien fokuserar på ekosystempåverkan från underhåll och etablering av ett grönområde på 4200 m2. I denna studie bildas och jämförs två scenarier på samma grönområde. Ett nutida scenario med övervägande klippt gräs och ett andra scenario med lika delar gräs, äng, buskar, träd och växter. Studiens omfattning avser livscykeln för ett urbant grönområde under 50 år. Målet med studien är att skapa ett underlag för urbana grönområden och avgöra vad som bidrar till ekosystempåverkan från etablering och underhåll. Genom att göra förändringar enligt det andra scenariot går det att minska ekosystempåverkan från grönområdet med 66%. Miljöpåverkanskategorier som har störst påverkan på ekosystemet är global uppvärmning, markanvändning, försurning och vattenkonsumtion. Studien visar att processer som framför allt bidrar till ekosystempåverkan är bevattning, gödsel och jord. Samtidigt belyser resultatet de svårigheter som finns med att inkludera den biologiska mångfalden inom livscykelanalyser i sin helhet. På så sätt visas vikten av att vidareutveckla metoden för att få en bild av hela processkedjans påverkan på biodiversiteten. Med resultaten, och stöd från andra studier om vad som gynnar biodiversiteten på plats, kommer denna studie fram till att gräsmattor bör bytas ut mot mer träd, buskar, äng och växter i den mån det går.