Kvartersstadens slumrande potential : en undersökning av hur den kringbyggda bostadsgårdens rymlighet påverkar dess användbarhet

Abstract: I en allt tätare stad stiger både markpriser och exploateringstal; fler och fler ytor blir hårdgjorda och trycket på befintliga grönområden ökar. En stor andel av stadens totala yta utgörs av bostadsgårdar; i den täta staden har den bostadsnära utemiljön en potential att avlasta och komplettera stadens offentliga grönområden. Dagens rekommendationer för bostadsgårdars utformning gäller främst nybyggnationer, men eftersom mycket av bebyggelsen i våra städer redan finns på plats är det viktigt att befintlig bostadsnära miljö inte förbises. Syftet med arbetet har varit att undersöka bostadsgårdars användbarhet i relation till deras rymlighet samt att undersöka hur befintliga bostadsgårdar står sig mot dagens rekommendationer för bostadsgårdars utformning. Litteraturstudien behandlar brukarperspektiv på bostadsgården, samt hur bostadsgårdens användbarhet påverkas av dess rymlighet och avgränsning. Det empiriska materialet består av geografiska undersökningar av bostadsgårdar i Norra Sofielund i Malmö. Genom digitalisering av ortofotografier i GIS-programmet ArcMap har bostadsgårdarnas markanvändning kartlagts. Resultatet av de geografiska undersökningarna visar att bostadsgårdens rymlighet påverkar dess användbarhet; de större gårdarna har ett rikare miljöerbjudande och de mindre gårdarna har en högre andel hårdgjorda ytor. Resultatet visar även att de undersökta kringbyggda bostadsgårdarna är uppdelade i mindre enheter vilket påverkar användbarheten av gårdarna negativt