Röjning för omställning från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk – en fallstudie i Vätteskogen, Skinnskatteberg

Abstract: För att anses hållbart ska modernt skogsbruk jämställa sociala, ekonomiska och biologiska värden. Svenskt skogsbruk har historiskt sett fokuserat på ett brukande med fokus på jämn och hög avverkningsnivå men idag går trenden mot ett mer mångsidigt brukande, även globalt. Tätortsnära skogar som kräver hänsyn till sociala värden är ett exempel på fall som förbisetts. Idag är många tätortsnära skogar i Sverige så kallade enskiktade trakthyggesbrukade skogar trots att sociala värden gynnas av hyggesfria metoder. Därav finns det ett behov att ställa om dessa trakthyggesbrukade skogar till skog som brukas hyggesfritt. Syftet med denna studie var att utvärdera tillvägagångssätt vid röjning för omföring från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk. Ett delsyfte var att få utlåtande om resultatet av tillvägagångssätten från olika nyttjare av en tätortsnära skog. En fallstudie utfördes som fokuserar på omställning av en ungskogsavdelning i Vätteskogen, en tätortsnära skog i närheten av Skinnskatteberg, Västmanlands län från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk genom röjning. Studien fokuserade på att utvärdera sex olika röjningsmetoder och deras lämplighet för hyggesfritt skogsbruk. Metoderna var: Mellanskiktsmetoden, Skiktat med flera trädslag, Kronobergsmetoden, Skiktat med färre trädslag, Toppröjningsmetoden samt Konventionell röjning. I förhållande till Konventionell röjning visade sig alla alternativa metoder öka variationen och höjdskiktningen genom ett högt antal stammar i de lägre höjdklasserna. Mellanskiktsmetoden tog minst tid i förhållande till prestationsnormen, näst minst tid tog Konventionell röjning. De två metoderna Skiktat med flera trädslag och Skiktat med färre trädslag tog cirka fyra gånger längre tid än prestationsnormen. En rundvandring där några av Vätteskogens intressenter fick betygsätta de olika metoderna resulterade i att metoden Skiktat med flera trädslag fick bäst betyg. Minst omtyckt var Toppröjningsmetoden och den oröjda referensytan. Slutsatserna ur studien är att de alternativa röjningsmetoderna visat större höjdvariation jämfört med Konventionell röjning samt att metoderna Skiktat med flera trädslag och Skiktat med färre trädslag uppskattades mest av intressenterna. Att statistiskt fastställa tidsåtgången för de alternativa röjningsmetoderna och följa de skogstillstånd som skapas av dem (skiktning samt behov av framtida skötsel) kvarstår.