Det urbana artens habitat : en litteraturstudie om staden som mänskligt habitat och hur rumsliga faktorer påverkar den

Abstract: Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att skapa en diskussion kring staden som levnadsmiljö och pröva om den kan ses som ett habitat. För att reda ut detta behövdes först en övergripande historisk genomgång av stadsutveckling som kunde svara på varför staden ser ut som den gör idag. En faktor, visade det sig, som kommit att prägla mycket av den moderna stadsutvecklingen och stadsrummet på olika sätt är bilismen. Det var också intressant att ur ett habitat-perspektiv undersöka hur stadsmiljön påverkar människors välmående. Många av författarna som studerats är överens om att en stadsmiljö ska fungera som social arena för människor men att denna plats, i majoriteten av sammanhang, störs av bilen. Det som framkommit är att stadsplaneringen kan delas in i två utav Jan Gehl definierade synsätt: integrerad och segregerad. Den tolkning som görs i uppsatsen, utifrån texterna, är att den integrerade staden är anpassad efter människors skala och hastighet, medan den segregerade staden är anpassad efter bilens skala och hastighet. Dessa två faktorer: skala och hastighet, samverkar och leder fram till en tredje faktor: avstånd. De tre faktorerna som kommit att bli resultatet av undersökningen, påverkar varandra i olika grad och står för konkretiseringar av de två synsätten på stadsplanering. Om ett skifte i planeringsparadigmen ska ske till förmån för ekologiska och sociala värden, behöver dessa tas i beaktning. De kan ses som vägledande begrepp vid en planeringsprocess. Ett klimatperspektiv har genomgående präglat uppsatsen och det verkar som att det som är bra för mänskliga relationer också är bra för miljön och klimatet. Slutsatsen är att bilen inte hör hemma i det mänskliga habitatet. Den moderna urbana miljön har inte plats för bilen, varken ur ett socialt perspektiv eller ett klimatmässigt perspektiv. Vi står inför en klimatkris och drastiska åtgärder krävs för att bromsa den nedåtgående utvecklingen. Ett avvecklande av bilen i staden skulle inte bara resultera i en tätare stad med ansvarsfull och effektiv markanvändning som kan tillgodose befolkningsökningen på ett klimatsmart sätt. Det skulle också resultera i en socialare stad med en mer välmående befolkning som kan mötas i det offentliga rummet och skapa relationer sinsemellan i en människo-anpassad miljö.