Etableringsbevattning av stadsträd : hur kan en biologiskt optimal bevattningsregim utformas och samtidigt vara resurseffektiv att utföra?

Abstract: Fullvuxna stadsträd har stor förmåga att leverera ekosystemtjänster för oss människor. För att kunna bli fullvuxna anses kvalitén på den bevattning som utförs innan träd själva kan försörja sig på vatten, etableringsbevattning, vara avgörande. Det här arbetet syftar till att undersöka hur etableringsbevattning kan utföras för att optimera etablering av stadsträd genom att vara biologiskt optimal men samtidigt resurseffektiv att utföra. Ämnet undersöks genom en inledande litteraturstudie som sedan efterföljs av en fallstudie inriktad på Helsingborg Stad med tillägg från Malmö Stad. Resultatet från studien framhåller delvis att kvalitén på etableringsbevattning av stadsträd i svenska kommuner kan vara bristfällig. Detta kan orsakas av att skötselbeskrivningar ofta är generella, frekvensbaserade och saknar tydliga kontrollkrav trots att studerad litteratur indikerar att detta bör undvikas. Det kan även orsakas av bristande kompetens och närvaro på platsen från den utförande entreprenören. Samtidigt visar resultatet att det förekommer utförare som i motsats till den angivna problematiken levererar en hög kvalité på bevattningen genom att justera rutinen efter behov. Beställare kan därför uppnå en biologiskt optimal bevattningsregim genom att ställa större krav på kompetenta och närvarande entreprenörer samt i högre grad anpassa skötselbeskrivningar efter specifika behov. Resultatet från studien framhåller också att fuktsensorer kan vara effektiva verktyg för att optimera etableringsbevattning av stadsträd genom att behovsanpassa utförandet och samtidigt möjliggöra för förbättrad planering och kontroll. För ett resurseffektivt utförande av biologiskt optimala bevattningsregimer lyfter resultatet från studien fram ett antal tillvägagångssätt. Ökade investeringar i etableringsbevattning såsom fuktsensorer kan vara resurseffektivt om det genererar fler lyckade trädetableringar. Samtidigt leder användandet av fuktsensorer inte nödvändigtvis till minskade kostnader eftersom bevattningsregimen då följer trädens verkliga vattenbehov. Beroende på meteorologiska variationer mellan olika år, så kallad årsmån, kan användandet istället leda till ökade kostnader för bevattning vissa år och minskade kostnader andra år. Därtill anses kommunala resurser generellt begränsade. För att vara resurseffektiva kan fuktsensorerna därför behöva prioriteras till särskilda fall. En annan viktig resurseffektivisering kan vara upprättandet av närliggande vattenposter. Resultatet från studien visar att det finns goda förutsättningar att optimera etableringsbevattning av stadsträd idag med en resurseffektiv hållning.