Arbitration on whose terms? - A TWAIL analysis of investor-state arbitration through Bilateral Investment Treaties

Abstract: Denna uppsats studerar skiljeförfarandemekanismen i Convention of the Settlement of Investment Disputes Between States and Nationals of Other States (ICSID-konventionen) och hur den används i bilaterala investeringsavtal (BITs). Ämnet analyseras utifrån Third World Approach to International Law (TWAIL), vars synsätt utgår från att det finns en strukturell orättvisa i folkrätten och en dominans av staterna i the global north över de i the global south. Med denna utgångspunkt är målet med uppsatsen att besvara vad för relationer detta system i folkrätten befrämjar mellan the global north och the global south. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att undersöka utvecklingen av ICSID-konventionen och BITs samt de parallella diskussioner som förts mellan Förenta Nationerna och Världsbanken. För att förstå användningen av BITs i praktiken har användning av modellavtal under 1900-talet studerats och vissa av ICSID-konventionens artiklar granskats. För att förstå vilka följder det kan få för såväl investerare som en värdstat, har ett specifikt fall analyserats. Uppsatsen finner att utvecklingen under den post-koloniala perioden vittnar om att ICSID-konventionen, som trädde i kraft på 1960-talet, har en investerarvänlig utgångspunkt som gynnar investerare i the global north, vilka av historiska skäl är privata företag från de forna kolonialmakterna. Strukturen befästs under 1990-talet då BITs ingicks på löpande band och utan positiva effekter för den kapitalimporterande värdstaten. Uppsatsen konstaterar att ICSID-konventionens mekanism för skilje-förfarande befrämjar en orättvis relation mellan the global north och the global south och befäster the global north’s dominans. Slutsatsen är att även om detta system är legitimt och de facto gällande folkrätt, så innebär det att orättvisa strukturer etableras och bibehålls.