Funktionsfattig yta eller levande äng? : gestaltning och förvaltning av urban ängsmark

Abstract: Sveriges befolkning växer och städer tar upp mer yta på bekostnad av grönytor. Detta har en negativ effekt på den biologiska mångfalden. Storskaliga jord- och skogsbruk, exploatering av naturresurser och förändrad markanvändning, bidrar till att många arter tar sin tillflykt till städer. En majoritet av städernas grönytor består av gräsmattor med låg artrikedom. Landskapsarkitekten kan i sitt arbete med utformning av urbana ytor bidra till att skapa miljöer som utgör lämpliga habitat för olika arter. Ett sätt är genom anläggning av ängsmark vilket är en artrik biotop. Ängsmark kan förutom att gynna biodiversitet också öka en ytas estetiska värden. Det finns ytor i staden som är fattiga på funktioner. Sådana ytor är lämpliga för anläggning av ängsmark, vilket ger dem fler funktioner. I uppsatsen exemplifieras fyra funktionsfattiga ytor i Uppsala som identifierats genom platsbesök. Litteraturundersökning och intervju bidrar till förståelse av ängens artrikedom och estetiska värden, liksom hur landskapsarkitekten kan gestalta och förvalta ängar i urban miljö. Illustrationer exemplifierar gestaltning av ängsmark på funktionsfattiga ytor i staden. Resultatet av arbetet presenteras i form av illustrationer som exemplifierar hur man som landskapsarkitekt kan använda sig av ängsmark vid gestaltning av funktionsfattiga ytor i staden. Genom att gestalta och förvalta funktionsfattiga ytor med ängsmark så höjer man dessa ytors estetiska värden och främjar en större biodiversitet.