Ängskastellet : gestaltning av en askgravlund och dess närmaste omgivning på S:t Sigfrids griftegård, Borås

Abstract: De senaste decennierna har de kollektiva gravskicken ökat markant, och det är framförallt bland det relativt nya gravskicket askgravlunden en tydlig ökning skett. Askgravlundens popularitet tros bero på skötselfriheten för anhöriga, men också för att den inte upplevs lika anonym som exempelvis minneslunden. Tankesmedjan Movium SLU har tillsammans med Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund (SKKF) och Stenindustriförbundet (STEN) utlyst en studenttävling där ett idéförslag för en en askgravlund på S:t Sigrfrids griftegård i Borås ska tas fram. Detta arbete tar avstamp i denna tävling och dess ramverk. Syftet är att undersöka hur en askgravlund kan utformas för att svara på behovet av en mindre anonym plats, samtidigt som dess kollektiva aspekt ska tas hänsyn till. I arbetet tas även ett större grepp, där området som angränsar till tävlingsområdet programmeras för att vidga möjligheterna att undersöka minnesplatser utanför tävlingens ramverk. Ett undersökande skissarbete har legat till grund för det slutgilitga gestaltningsförslaget. För att få en ökad förståelse för varför behovet av askgravlunden uppkommit undersöks gravplatsens historiska och kulturella aspekter genom en litteraturstudie. I litteraturen finner vi även gestaltningsprinciper som blir vägledande i designprocessen. Studier av referensprojekt, samt platsbesök på S:t Sigfrids griftegård kompletterar och konkretiserar litteraturen och fungerar som inspiration för gestaltningen. I samtal med sakkunniga inom ämnet bekräftas teorin och belyser aspekter som annars inte hade framgått. Resultatet tyder på att platsen, alltid varit en viktig del i att hantera en bortgång. Därför presenteras ett gestaltningsförslag, där en askgravlund utformas med målet att vara mer personlig än dagens askgravlund, och som genom sitt stora anslag vill göra ett kraftfullt avtryck för att markera platsen. I arbetet blir begravningsplatsens komplexitet och mycket speciella karaktär belyst, vilket leder vidare till en avslutande diskussion om betydelsen av en plats och dess historia och landskapsarkitektens ansvar att uttrycka den.