Rotary Joint Module for Lenses on Infrared Camera

Abstract: Detta arbete utfördes på vridledsmodulen för handhållna kameror från T-serien hos företaget FLIR. Vridledsmodulen används för att hålla uppe objektivet och reglerar vinkeln på detta i jämförelse med resten av kameran. FLIR hade tidigare ett flertal lösningar för olika kameramodeller och dessa hade individuella problem när det kom till kvalitet, toleranser och hållbarhet. De tidigare lösningarna skilde sig i vilka komponenter som används och vilket vridmoment som krävs från användaren vid bruk. Företaget sökte en ny lösning för vridledsmodulen; en lösning som var skalbar. Detta innebar att den nya modulen skulle kunna användas i flera kameramodeller med olika användarmoment och olika objektiv med varierande vikt. Användarmomentet skulle kvantifieras genom att utvärdera befintliga lösningar; de funna värdena skulle sedan användas för att finna en ny lösning. Dimensionerna på modulen skulle väljas med hänsyn till dimensionerna på de tidigare lösningarna och gränssnittet mot kamerahuset. I början av projektet utfördes en förstudie genom att titta på tidigare lösningar gjorda av FLIR för att formulera krav på produkten. De verktyg som användes för detta var MATLAB för beräkningar, SolidWorks för CAD och utrustning från verkstaden för att manuellt mäta momentet. För att börja formulera koncept gjordes en brainstorm där de första koncepten förklarades genom skisser, och senare med CAD gjorda i SolidWork. Dessa koncept beräknades på genom att använda MATLAB för att hitta rätt dimensioner och komponenter. Koncepten diskuterades genom att låta berörda parter ge feedback under planerade möten. En Pugh’s matris användes för att utvärdera koncepten emot varandra, för att välja slutkoncept. De slutgiltiga koncepten var av två olika modeller. Det ena kontrollerades genom dimensioner och stålkulor, styrda av kompressionsfjädrar, som klickade i spår i en ytterring. Det andra styrdes endast genom friktionen mellan två ytor som var i kontakt med varandra under lasten från kompressionsfjädrar, där det då inte fanns distinkta klicklägen. Avsikten var att dessa två koncept skulle ha samma moment och att de skulle vara skalbara på samma sätt; genom olika förspänning av fjädrarna i applikationen.