Mikroskogen : dess betydelse och inverkan på framtidens skånska städer

Abstract: Uppsatsen har utvärderat mikroskogar planterade med Miyawakimetoden, skapad av japanen Akira Miyawaki, för att se om den är möjlig att använda i en skånsk urban kontext. Tre olika koncept har tagits fram genom litteratur, en fältstudie och intervjuer där mikroskogar testats för användning på bostadsgårdar, skolgårdar samt större kontor- och industriytor. För- och nackdelar med mikroskogar i skånska städer har diskuteras utifrån upplevelsevärden och ekosystemtjänster. Miyawakimetoden användes ursprungligen till återbeskogning i Japan och går ut på att skapa täta planteringar med inhemska sekundärarter för att gynna den biologiska mångfalden. Tätheten gör att träden växer och når ett klimaxstadium snabbare och ingen skötsel ska krävas efter tre år. Intervjuer med yrkesverksamma inom den gröna branchen gjorde det tydligt att det i städer ställs högre krav på upplevelsevärden och estetik. För att skogen ska anses attraktiv kommer förvaltning och skötsel behöva utföras. Västerskog i Alnarp förvaltas med en kreativ skötsel för att skapa upplevelsevärden. Miyawakimetoden lämpar sig för platser där de ekologiska värdena får plats och de estetiska inte tar lika stor plats. För andra platser i staden där människor vistas dagligen är modellen för Västerskog mer lämplig utifrån att den kombinerar de ekologiska värdena med de estetiska. Mikroskogar kan utgöra en del i problemlösningen på hur framtidens skånska städer ska hantera kommande klimatförändringar, gynna biologisk mångfald samt ha en positiv inverkan på människors välmående i urbanmiljö genom att integreras i kommuners grönplan. Mikroskogen kan ses som en strategi för att uppnå principen 3-30-300 samt integreras i LOD för hantering av dagvatten. En ökning av natur i städerna är framförallt viktigt för barns välmående och förståelse för naturen vilket i sin tur kan leda till ett större intresse för naturen som vuxen.