Privatskogsägares attityder och kunskaper kring GROT-uttag

Abstract: Då jorden står inför stora klimatförändringar som skapas på grund av den stora användningen av fossila bränslen som vi har idag pågår det i dagsläget försök med att hitta alternativa förnyelsebara bränslen. Ett alternativ är att utnyttja resterna som blir vid skogsavverkning (GROT = grenar och toppar). Denna studie har genomförts för att se hur benägna privata skogsägare är att ta ut GROT, vilka för- och nackdelar de ser samt hur uttaget skulle kunna ökas då det finns en stor outnyttjad energipotential i dagsläget. Data har samlats in genom en enkätstudie via en webbtjänst och distribuerats till drygt 500 skogsägare som levererat virke till Sveaskog från Jämtland i norr till Skåne i söder. Respondenterna har fått frågor om hur aktivt de brukar skogen, om de gör det själva, hur stor fastigheten är, hur deras inställning till GROT-uttag är och sedan har de fått svara på ett antal påståenden om GROT-uttag och dess påverkan på marken samt självvärdera sina kunskaper om skogsskötsel och skogsbruk. Resultaten visar att majoriteten av skogsägarna var positivt inställda till GROT-uttag, att över 50 procent av skogsägarna som tar ut GROT gör det främst för att underlätta plantering av ny skog och att drygt 20 procent gör det för det ekonomiska tillskottet. Resultaten pekar även på att ca 10 procent av skogsägarna skulle nöja sig med en liten prisökning på 5 kr/MWh för att öka sitt uttag av GROT vid slutavverkning. Då 1 ton skogsbränsle motsvarar 2-4 MWh ger det ett pris på 120-240 kr/ton GROT och en prisökning med 5 kr/MWh motsvarar därmed en prisökning med 10-20 kr/ton. Resultaten visar även att drygt 25 procent vill ha en prisökning på minst 20 kr/MWh för att öka uttaget på grund av dagens låga lönsamhet, samtidigt anser drygt 25 procent att det absolut är lönsamt att ta ut GROT både på granmark och andra marker. Drygt 70 procent anser att de behöver skaffa sig mer kunskaper om GROT-uttag, samtidigt anser över 85 procent att de har medelgoda till mycket goda kunskaper om skogsskötsel och skogsbruk vilket tyder på att information om GROT-uttagens möjligheter och effekter är en viktig faktor för att kunna påverka skogsägarna och deras val om GROT-uttag. De vanligaste anledningarna till att skogsägarna ej tar ut GROT är okunskap om GROT-uttag, de har inte känt till att möjligheten finns, dålig lönsamhet, skogsägarna vill ha riset i skogen för bra bärighet, näringsförlust och att intäkten från GROT inte täcker för den kostnad som näringsförlusten som sker i marken och den minskade skogsproduktionen det ger upphov till.