En deskriptiv studie av normal förlossning och dystoki hos hund

Abstract: Hundavel ökar i popularitet och att ha en god förståelse för hur normal dräktighet och förlossning går till är därför viktigt. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva det normala i förhållande till när det uppstår komplikationer under förlossning. Tikar blir könsmogna vid sex till nio månaders ålder när dem genomgår sin första östruscykel. Ägglossningen sker under östrus och äggen befruktas i äggledaren för att efter ett antal dagar implanteras i livmodern. Dräktigheten varar i 63 dagar från ovulation men en stor spridning ses. Under en normal förlossning kan valpar och moderkakor förlösas om vart annat och det är viktigt att hålla koll på durationen för förlossningen för att minska antalet komplikationer. Faktorer bakom dystoki kan delas in i maternella och fetala anledningar. Exempel på maternella anledningar är värksvaghet och anatomiska avvikelser. Värksvaghet är den vanligaste anledning till dystoki. Värksvaghet definieras som misslyckandet för livmodern att inducera förlossning och kan bero på att antalet foster är för få eller för många. Anatomiska avvikelser är svåra att diagnosticera och upptäcks oftast inte förrän det är försent. Fetala anledningar orsakar obstruktiv dystoki och kan ha överdimensionerade foster och foster i fellägen som bakgrund. Behandling av dystoki kan göras både medicinskt och kirurgiskt. Oxytocin och kalcium är vanliga substanser som används men om dessa inte är tillräckliga kan kejsarsnitt vara indikerat. Riskfaktorer som tagits upp och har störst betydelse för dystoki är rastillhörighet, storlek på tiken och kullstorlek.