Possibilities for battery storage in a rapidly changing energy system – How will power tariffs affect profitability of residential battery storage?

Abstract: Det svenska elnätet är i behov av stora investeringar och flexibilitetsåtgärder för att upprätthålla ökad efterfrågan på energi och effekt, samt ökad andel variabel förnybar elproduktion. Ett sådant tillvägagångssätt är det ökade införandet av effekttariffer för småkunder bland svenska nätoperatörer som syftar till att uppmuntra slutkonsumenter att utjämna last. Med batterilagring i hemmet kan konsumenter minska sitt nyttjande av effekt, maximera användning av egenproducerad solel, samt bidra till flexibilitetsåtgärder på lokal nivå. Syftet med examensarbetet är att fastställa möjligheter, hinder och lönsamhet för batterilagring i hemmet under nuvarande förhållanden 2018, samt 2030, med avseende på flexibilitet och effekttariffer. De tillämpade metoderna triangulerar en inledande litteraturstudie, en kompletterande intervjustudie med några svenska nätoperatörer, en intresseorganisation i energibranschen och en representant för Miljö- och Energidepartementet, samt en teknoekonomisk fallstudie med fokus på batterilagring i kombination med solelproduktion och effekttariffer. Resultat från litteratur- och intervjustudien visar att behovet av flexibilitet ökar med ökad efterfrågan av energi och effekt samt högre andel intermittent förnybar elproduktion. Mer dynamiska nätavgifter kan ge slutkonsumenter större incitament att bli mer aktiva gällande sin förbrukning, och bidra till lastförskjutning- och utjämning, samt att konsumenterna i högre grad betalar för den faktiska belastning de orsakar nätet. Föreslagna lagförändringar beträffande ökat batterilagringsstöd, fler möjliga stödmottagare och en tydligare definition i svensk lagstiftning av elektrisk energilagring kan påverka lönsamheten hos batterilagring i hemmet. Den teknoekonomiska fallstudien presenterar ekonomiska kostnader för det avsedda hushållet utan system, beräknat med nätavgifter för svenska nätoperatörer SEOM och Vattenfall Eldistribution, följt av möjliga ekonomiska besparingar som tillhandahålls av solcells- och batterisystemet. Diskonterade återbetalningsperioder bestäms för 2018 och 2030. För 2018 är diskonterade återbetalningsperioder för solcells- och batterisystemet höga, medan dessa minskat betydligt till 2030. Detta beror främst på uppskattade minskade framtida batteri- och solcellspriser, samt antagna ökade nätavgifter och ökad energiskatt på el. Lagändringar gällande batterilagring behövs för att underlätta en större implementering av denna lagringsteknik i Sverige. En bredare introduktion av effekttariffer för småkunder bland svenska nätoperatörer kan få ekonomiska effekter för slutkonsumenter, beroende på kundens medvetenhet av sin effektförbrukning. Det kan ytterligare påverka efterfrågeflexibilitet bland konsumenter genom att ge ett ökat ekonomiskt incitament att flytta och utjämna last, vilket skulle kunna motivera en investering i batterilagring i hemmet. Fortsättningsvis har aggregatorer framtida potential att bidra till flexibilitet i elsystemet. Framtiden för batterilagring i hemmet anses därmed positiv tack vare fördelar såsom ökad flexibilitet samt möjligheten för slutkonsumenter att minska sina effektkostnader.