Urbana ekosystemtjänster : social-ekologisk design i stadslandskapet

Abstract: Enligt FN:s befolkningsprognos kommer antalet människor på jorden år 2050 vara ungefär 9,3 miljarder, varav 68 procent av dessa förväntas bo i städer. I Sverige har siffran legat stabilt runt 80 procent sedan 1970-talet men ny statistik visar på en uppåtgående trend. En sådan utveckling ställer krav på städernas utformning, såväl kvalitativ som kvantitativ. Som reaktion mot fenomenet urban sprawl har den täta staden blivit idealbild för en hållbar stadsutveckling. Samtidigt sker förtätning på bekostnad av befintliga grönytor. Grönytorna har stor betydelse för stadsmiljön och dess invånare. Förutom rekreativa fördelar och biologisk mångfald bidrar de exempelvis till förbättrad luftkvalitet, temperaturreglering och dagvattenhantering. Dessa funktioner samlas under begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster naturens ekosystem ger människan. De är direkt nödvändiga för mänsklighetens välfärd och livskvalitet, och bidrar med både sociala och ekologiska värden. Ekosystemen och samhället är tätt sammankopplade via ekosystemtjänster, framförallt i stadsmiljö. När samhällssystemet och ekosystemen betraktas som en helhet kallas det för social-ekologisk systemsyn. Ekosystemtjänster har blivit ett värdefullt verktyg vid utformning och planering av hållbara städer där grönytor via sina ekosystemtjänster kan bidra till en mer hållbar stadsmiljö. Men det krävs vitala ekosystem och en robust grön infrastruktur i stadsmiljön för att ekosystemtjänster överhuvudtaget ska kunna levereras. I detta arbete har jag undersökt hur ekosystemtjänster kan implementeras i stadsmiljön. Via en litteraturöversikt redogör jag för begreppets teoretiska betydelse och innebörd samt relevanta metoder. Jag har också via en fallstudie praktiskt tillämpat litteraturöversiktens teorier i ett möjligt stadsutvecklingsprojekt. Tillämpningen presenteras som ett designprogram med syfte att ge förslag på hur och i vilka sammanhang ekosystemtjänster kan implementeras. Utifrån litteraturöversikten och fallstudien kan jag konstatera att de sociala och ekologiska värdena ännu inte är helt integrerade och att det är nödvändigt att arbetet med ekosystemtjänster sker mer förvaltningsövergripande. Ekosystemtjänster kräver i praktiken rumslighet, ytor och länkar för att uppnå sin fulla potential.