Röjningsformens effekt på den yttre kvalitén hos björkstammar när beståndet närmar sig första gallring

Abstract: Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av. Röjningen har traditionellt utförts genom att röjstammar kapas nära marken för att minimera risken för stubbskott. Vid en toppröjning, där man kapar av stammarna på en högre höjd än traditionellt, fortsätter röjstammarna att leva under en tid vilket kan påverka utvecklingen av de kvarvarande stammarnas kvalitet i rätt riktning. Ett röjningsförsök anlades 1994 i syfte att undersöka höjdtillväxten hos toppröjda röjstammar, höjdtillväxten hos huvudstammar samt även huruvida toppröjning gav någon effekt på huvudstammarnas stamkvalitet. Resultatet efter inventeringen 2000 visade då att toppröjning hade haft effekt på en rad variabler, exempelvis höjd till grönkrona, diameter på grövsta kvist och antal klykor. Denna studie med inventering 2011 är en uppföljning på försöket, med syfte att undersöka om effekten av toppröjning fortfarande kan återfinnas på yttre kvalitetsegenskaper hos huvudstammar av björk, när beståndet närmar sig gallring. Fältförsöket anlades i ett naturligt föryngrat glasbjörksbestånd i Furunäs, Västerbotten och är designat som ett randomiserat blockförsök med tre upprepningar (blockat utifrån stamantal) och fyra behandlingar (totalt 12 parceller); traditionell röjning, ingen röjning, toppröjning på 40 procent av huvudstammarnas medelhöjd samt toppröjning på 70 procent av huvudstammarnas medelhöjd vilket då var knappt två meter. Försöket har sedan röjts, traditionellt en andra gång år 2003. Datamaterialet har analyserats med hjälp av variansanalys med avseende på en rad olika kvalitetsvariabler.Resultatet visar att toppröjningen har viss kvarlevande effekt på beståndet då en signifikant skillnad kunde återfinnas på krongränsens höjd, som var högst för toppröjning på 70 procent av medelhöjden och lägst för traditionell röjning. Resultatet visar även att täthet påverkar stamformen då en signifikant skillnad finns för antalet tvärkrökar, där ett högt stamantal gav lägre antal tvärkrökar. Troligtvis har en del av behandlingseffekten gått förlorad då den andra röjningen i beståndet genomfördes traditionellt.