Den inskrivna kattens utfodringsrutiner och uppvisade inappetens, samt diagnosens påverkan på nutrition och inskrivningslängd : en observationsstudie på ett svenskt djursjukhus

Abstract: Inappetens hos katter med systemisk sjukdom som vårdas på djursjukhus är vanligt förekommande. Inskrivna katter skiljer sig ofta gällande diagnos, men att inappetens uppkommer sekundärt till dess primära sjukdomstillstånd förekommer frekvent oavsett diagnos. I kliniska sammanhang prioriteras nutritionella insatser allt mer och nutritionen ses idag som en viktig del i behandlingen av olika sjukdomsdiagnoser. Trots nutritionens ökade kliniska tillämplighet har tidigare studier visat att djur som är inlagda på djursjukhus inte får i sig tillräckligt med energi under inskrivningstiden. Syftet med kandidatarbetet var att genom en litteraturgenomgång kombinerat med en observationsstudie av 27 individer på ett svenskt djursjukhus, undersöka vilka diagnoser som främst kunde kopplas till inappetens hos katter som vårdas på en stationärvårdsavdelning. Syftet var även att undersöka hur sjukdomstillstånden påverkar foderordinationer avseende fodersort och resting energy requirement (RER) liksom möjligheter och begränsningar att påverka inskrivningstid och tillfrisknande genom nutritionella insatser. Litteraturen visade att katter har specifika näringsbehov och att perioder av svält påverkar dem negativt. I litteraturen framkom att ett flertal underliggande sjukdomstillstånd samt andra faktorer kan ge upphov till inappetens och nutritionen kan ha stor betydelse i behandling av olika diagnoser. Resultatet från observationen visade att gastrointestinal sjukdom var den sjukdomskategori med flest antal rapporterade fall av inappetens hos inskrivna katter (41 %). Andra diagnoser som noterades bland katter med inappetens var multifaktoriell systemisk sjukdom (10 %), övriga sjukdomstillstånd inkluderat smärta och feber (9 %), leversjukdom (6%), tumörsjukdom (6 %), urinvägssjukdom (3 %), njursjukdom (3 %), ortopedisk sjukdom (3 %) samt respiratorisk sjukdom (3 %). En stor andel av inskrivna katter (43 %) ordinerades foderintag på 25 % av RER samt en valfri kost utan restriktioner (64 %). Skonkost var den foderkategori som användes mest frekvent vid utfodring oberoende av sjukdomstillstånd. Katter som var inskrivna på vårdavdelningen under flest antal dagar (n=5) hade det högsta medelvärdet (32,5 %) intaget RER/dag. Katter med en diagnos kopplad till gastrointestinal sjukdom behöver i högre grad åtgärder som syftar till att öka foderintag på grund av inappetens. Katter med gastrointestinal sjukdom utfodras inledningsvis med mindre mängd RER med hänsyn till det gastrointestinala systemet. Utökad kunskap bland legitimerade djursjukskötare gällande utfodringens inverkan på sjukdomstillstånd gynnar både patienter och yrkesgruppen legitimerade djursjukskötare.