Förändringsbenägenheten hos fyra familjer med fysiskt inaktiva barn : inställningar, förväntningar, hinder och möjligheter

Abstract: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen? Metod Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM). Resultat Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter. Slutsats Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.