Rhodococcus equi : profylaktiska åtgärder för att minska prevalensen

Abstract: Infektioner orsakade av Rhodococcus equi kan ge upphov till allvarliga pneumonier hos föl under dess första halvår i livet. Bakterien är en saprofyt som kan använda sig av dött material i jorden för att överleva. Bakterien kan även livnära sig på flyktiga fettsyror som finns i växtätares avföring, vilket innebär att jorden i beteshagar för hästar är en ypperlig plats för bakterien att överleva i. Föl är mycket infektionskänsliga under sina första månader i livet då deras immunförsvar inte är helt utvecklat. Det är av yttersta vikt att fölet får i sig råmjölk, kolostrum, inom de första 24 timmarna i livet. Passagen för antikroppar börjar nämligen sakteligen stängas redan 12 timmar efter födseln. Hästars placenta är utformad på ett sådant sätt att det inte sker en transplacental överföring av antikroppar från modern till fölet, därmed kolostrums extremt avgörande roll för fölets överlevnad och hälsa. På grund av bakteriens förmåga att överleva i marken är det svårt att bli av med bakterien, den förekommer hos de flesta stora stuterier. Det som avgör hur många föl som insjuknar och hur sjuka de blir på de olika stuterierna beror på om marken har virulenta stammar av bakterien eller inte. Även klimatet samt vilken typ av jord betet har är av betydelse för hur mycket av de virulenta stammarna fölen andas in med aerosolen. Inhalation av bakterien är den vanligaste smittvägen för pneumoni orsakad av Rhodococcus equi hos föl. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka förebyggande strategier som kan användas för att minska prevalensen samt svårighetsgraden av pneumonier orsakade av Rhodococcus equi hos föl. Vilka förebyggande åtgärder kan genomföras för att motverka att bakterien överförs till fölen samt vilka åtgärder krävs för att hålla smittrycket i marken så lågt som möjligt? Vilka medicinska profylaktiska åtgärder kan genomföras, finns det medel att administrera till fölen för att minska prevalensen och allvarlighetsgraden av pneumonin? Resultatet av studien indikerar att det inte finns en enkel lösning för att minska prevalensen och allvarlighetsgraden av pneumonier orsakade av Rhodococcus equi. För att sänka smittryck, prevalens samt allvarlighetsgraden krävs flera olika strategiska åtgärder och ett planerat arbete för att lyckas. Det krävs arbete med att hålla markerna lagom blöta och gräsbeklädda för att minska dammbildning med virulenta R. equi som kan inhaleras av fölen. Screening av föl kan vara av stor betydelse för att tidigt upptäcka drabbade individer på stuterier som tidigare haft återkommande problem. Detta kan göras med bland annat ultraljud av thorax samt blodprover för att analysera andelen vita blodkroppar. För att stärka fölens motståndskraft mot R. equi på gårdar där bakterien finns, kan administrering av hyperimmuniserad plasma (HIP) vara en del i arbetet mot att minska prevalensen. I och med fölens outvecklade immunförsvar kan detta vara en viktig åtgärd för att minska prevalensen på endemiskt drabbade gårdar. En annan profylaktisk åtgärd är vaccinering av det dräktiga stoet för att minska prevalensen, resultatet av sådana åtgärder är dock inte klarlagda. Ytterligare studier behövs för att säkerställa effekten av vaccinering.