Landsbygdsföretagen och den gröna omställningen : en studie om företagsutveckling på landsbygden

Abstract: I Piteå står företagare inför stora förändringar. I samband med de omfattande investeringar som görs inom ramen av den gröna omställningen förändras de kontextuella faktorer som är avgörande för ruralt entreprenörskap, med andra ord företag som härstammar från platsen och anammar platsens unika resurser och som inte kan flyttas någon annanstans. Dessa förändringar beror på entreprenörskap i det rurala, det vill säga verksamheter som inte nyttjar platsen på samma sätt i sin produktion och marknad, utan har placerats där av andra anledningar, exempelvis för att det är ekonomiskt fördelaktigt. Dessa etableringar påverkar och förändrar lokala företagares möjligheter och utmaningar på platsen. Ruralt entreprenörskap behövs på platsen bland annat för att öka platsens attraktivitet. Entreprenörskap i det rurala bidrar å andra sidan till en förbättrad kapitalstruktur genom nya affärsmöjligheter och ökade skatteintäkter. Däremot, visar rapporter att företagande inte är en prioritet på platsen. Situationen i Piteå ger därmed upphov till problem. Företagande är centralt för utvecklingen men samtidigt visar rapporter att företagande inte är en prioritet. Detta kräver närmare undersökning. Därför har författarna spenderat två veckor på plats i Piteå för få insikt i hur företagsutvecklingen påverkas av de möjligheter och utmaningar som uppstår i en kontext under kraftig förändring. Resultaten visar bland annat att myndigheter har en mindre roll i företagsutveckling än vad teorin ger sken av. Detta för att de satsningar som görs inte går i linje med vad företag behöver, vilket är mer dialog, arenor för kunskapsutbyte och lönsamma relationer. Nätverk och inbäddning är viktiga för resurstillgång medan den specifika kulturen, piteandan, som utgör en social resurs, skapar legitimitet och konkurrenskraft till ruralt entreprenörskap. Ruralt entreprenörskap bidrar till platsens attraktivitet vilket i sin tur öppnar upp för industrier att etablera och bidra till en starkare kapitalstruktur på platsen. Däremot, för entreprenörskap i det rurala med sig utmaningar förknippat med kompetensförsörjning för företagare på platsen. För att hantera kompetensbristen måste företagare i stället arbeta med det de har och hitta alternativa inkomstkällor för att utveckla företaget. Sammanfattningsvis är det centralt för företagsutveckling framöver att det sker mer samverkan mellan olika aktörer på platsen. Formella institutioner har utrymme att själva agera entreprenöriellt i stället för att vara en stödjande funktion. Evenemang ute hos företagen, med företagarnas familjer är en bra startpunkt. Utifrån detta kan lönsamma samarbeten formas vilket gör att ruralt entreprenörskap och entreprenörskap i det rurala kommer närmare varandra för att utveckla företagande på sikt.