En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skånska landskapet

Abstract: En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det Skånska landskapet En landskapsplanerare måste ta hänsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras på delaktighet av de inblandade, ta hänsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tätortsnära rekreationsområden. Syftet med detta arbete är att, genom att titta på Segeå se om ett vattendrag kan användas som rekreationsområde som höjer de sociala värdena för tätorterna. Allt fler flyttar till städerna vilket skapar behov av att bygga fler bostäder samtidigt som de nationella miljömålen ställer krav på myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. Städerna förtätas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera påtagligt. Hoppet är att vattendrag kan blir länken mellan stad och land, stadsnära rekreationsområden, men även lösningen till en del av översvämningsproblematiken som följer på framtidens klimatförändringar. Ett stort projekt som ett vattendrag innefattar många inblandade kommuner, markägare och andra intressenter, som kan leda till konflikt och fördröjning i planering och utförande, men det kan också vara en styrka då man delar på kostnaderna. Ett vattendrag har många av de aspekter som anses vara bra för den mentala hälsan samtidigt som den också ger möjligheter till motion. Samtidigt verkar det som om en del klimatanpassningsåtgärder främjar den biologiska mångfalden, samtidigt som de jämnar ut flöden och förskönar vattendragets utseende. Olika styrdokument från kommunerna kan försvåra kommunikationen men samtidigt är visionen den samma vilket kan göra ett sådant projekt mera genomförbart. Omsorgsfull planering och stor transparens är förutsättningen för genomförandet av ett sådant projekt som kan gagna många. Stora infrastrukturella och administrativa gränser kan bilda barriärer som man förhoppningsvis kan övervinna genom tvärvetenskapligt och interkommunalt samarbete. Att genomföra ett projekt av denna storlek är enklare om man delar upp det i olika etapper. För att få många olika infallsvinklar till problematiken ingick det en litteraturstudie, studier av kartmaterialet av området, en fysisk inventering av större delen av ån, kontakt med olika kommuner och Region Skåne samt studier av två referensobjekt. För analysen och presentationen användes GIS.