Utveckling av ett GIS-verktyg för selektion av bränningstrakter : en studie genomförd på SCA-skogs marker inom Medelpads skogsförvaltning

Abstract: Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål. Naturvårdsbränningar har genomförts sedan början av 1990 och arealen naturvårdsbränd skogsmark har sedan dess ökat kraftigt. Bra och beprövade metoder för utförandet av bränning har delvis funnits sedan långt tillbaka, då främst från femtiotalets omfattande hyggesbränningar. Men den långsiktiga planeringen inför naturvårdsbränningar är idag ofta dålig. Exempelvis sker planeringen inför naturvårdsbränning av ett hygge ofta först efter att trakten avverkats. Det finns många fördelar med att redan innan traktplanering inför t.ex. avverkning kunna förbereda och planera det kommande hygget eller beståndet för bränning. Genom att med framförhållning kunna selektera avdelningar som är lämpliga för bränning kan ytterligare planering och åtgärder göra framtida trakter ännu bättre för bränning, samtidigt som färre avdelningar missas eller planeras och behandlas på ett sådant sätt att bränning försvåras eller omöjliggörs. Kostnaden och tidsåtgången för bränningen minskas även genom tidig selektering. Säkerheten för bränningsmanskapet kan förbättras och risken för okontrollerad spridning av eld kan också minskas. Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett verktyg som med hjälp av GIS redan på planeringsstadiet innan ex. planering inför avverkning skulle kunna selektera avdelningar lämpliga för naturvårdsbränning. Verktyget byggdes i ModelBuilder i ArcMap 10. Efter att verktyget skapats provades det på företaget SCA Skogs avdelningar planerade för traktplanering i den så kallade långsiktsplaneringen (LSP:n) under 2011-2014 på Medelpads skogsförvaltning. Verktyget poängsatte avdelningar utifrån flera olika parametrar som med utgångspunkt i litteraturstudier och intervjupersoners erfarenheter ansågs viktiga för bränning. Några viktiga parametrar som användes var bland andra närhet till vatten, avgränsning av brandbarriärer och avstånd till med bil farbar väg. Efter att verktyget poängsatt samtliga avdelningar så valdes ett stickprov ut för att genom dessa kunna validera verktygets resultat. Dessa avdelningars lämplighet för naturvårdsbränning undersöktes och bedömdes sedan i fält. Slutligen gjordes en regressionsanalys mellan verktygets poäng och bedömt betyg i fält hos avdelningarna i stickprovet. Resultatet av verktygets poänggivning visade att de flesta avdelningar fick medelhöga poäng samtidigt som de avdelningar som fick riktigt höga poäng och låga poäng var betydligt färre. Verktygets träffsäkerhet jämfört med inventering i fält var mycket hög i den absolut högsta poängklassen d.v.s. de mest lämpliga avdelningarna för bränning, men sämre i de medelhöga poängklasserna. Totalt tog verktyget hänsyn till cirka 40 procent av vad en inventerare i fält tog hänsyn till enligt stickprovsinventeringen, men kunde alltså med mycket hög noggrannhet sortera ut de riktigt lämpliga avdelningarna för bränning även de riktigt dåliga. Under analysen av resultaten och under stickprovsinventeringen upptäcktes flera möjligheter till förbättringar av verktyget. Verktyget bedömdes kunna fungera bra som stöd vid selektion av avdelningar för framtida bränning tidigt i planeringsprocessen. Verktygets höga träffsäkerhet i den höga poängklassen bedömdes genom stickprovsinventeringen gälla ungefär 7 procent av antalet avdelningar i LSP:n vilket motsvarade cirka 5 procent av den totala arealen i SCA-skogs LSP för 2011-2014 på Medelpads skogsförvaltning.