Hallå - någon där? : om biologisk mångfald i täta städer: Ett förslag för Kristinebergs strandpark i Stockholm

Abstract: Arbetets övergripande intresse för naturlika planteringar och biologisk mångfald placerades inledningsvis in i ett landskapsarkitektoniskt sammanhang. Detta relaterades sedan till den lokala kontext vari gestaltningsarbetet är placerat, det vill säga Sverige – Mälardalsregionen – Stockholmsområdet – Kristinebergs strandpark. I handlingsplaner och strategidokument för biologisk mångfald som har producerats av, eller på uppdrag av, Stockholm stad återfanns ett antal exempelarter som gestaltningsarbetet sedan kom att kretsa kring. Efter efterforskning kom jag fram till en lista på arter som skulle vara möjliga att gynna i just Kristinebergs strandpark. Ytterligare inläsning på dessa arters kritiska behov och krav på livsmiljöer, vilka redogörs för i bilaga 1, utkristalliserade ett antal beståndsdelar som en park som ska gynna dessa arter behöver innehålla. Arbetsprocessen ovan följde de steg som stipuleras i metoden Animal Aided Design som utvecklats av Wolfgang W. Weisser och Thomas E. Hauck. Inventeringen av parkens förutsättningar för biologisk mångfald byggde på kartmaterial och utredningar som tagits fram av Stockholm stad, dessa visade att Kristinebergs strandpark ligger avskuren från större gröna samband. Det, i kombination med nuvarande gestaltningen med framförallt icke inhemska arter talade för att den biologiska mångfalden i parken är låg. De rumsliga analyserna av parken utgick från metoder och begrepp framtagna av Giambattista Nolli, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Dessa visade på parkens sociala funktioner, förtjänster och brister. Analyserna visade bland annat att parken i dagsläget är fragmenterad och svår att orientera sig i där flera delar framstår som avskärmade och därför svåranvändbara. Parken saknar också ett tydligt och identitetsskapande landmärke. Utifrån dessa parametrar – där arternas behov sattes i relation till parkens sociala funktion – kom jag fram till ett antal programpunkter som gestaltningsförslaget för Kristinebergs strandpark skulle prioritera. Dessa åskådliggörs i en programplan och en illustrationsplan. I programplanen renodlades de många mindre rumsligheterna i dagens park till tre större zoner: lundmiljön, den öppna ängs/gräsytan och skogsdungen. Dessa zoner motiverades dels av att parken ska rymma olika typer av livsmiljöer och dels av att dessa zoners olika karaktär ska ge en upplevelsemässig variation. Mellan zonerna skapades tydliga kopplingar. I gestaltningsförslaget detaljerades en av dessa zoner med en växtlista som visar på exempelarter. Två kriterier växtvalet var att de skulle vara inhemska och att de skulle ingå i samma vegetationstyp.