Cyber Sovereignty: The Application of the Principle of Sovereign Equality of States in Cyberspace and its Impact on Human Rights

Abstract: Uppsatsen siktar på att undersöka olika tolkningar av suveränitetsprincipens tillämpning på cyberoperationer som faller under trösklarna i våldsförbudet och non-interventionsprincipen. Vidare undersöks hur suveränitetsprincipens tillämpbarhet på dessa cyberoperationer kan påverka de mänskliga rättigheterna till yttrande- och åsiktsfrihet. Suveränitetsprincipen blir särskilt relevant när en cyberoperation understiger de trösklar som finns i våldsförbudet och i principen om non-intervention. För att tydligt redogöra för problematiken som uppstår genom otydligheterna kring principen om statssuveränitet i cyberrymden kommer uppsatsen att belysa den med ett exempel på en cyber operation som kan anses understiga båda trösklarna. Två motsatta tolkningar av suveränitetsprincipens applicering i cyberrymden presenteras. Å ena sidan kan tolkningen göras att principen är bindande för stater och att ett övertramp av suveränitetsprincipen i cyberrymden kan utgöra en internationellt felaktig handling. Å andra sidan kan en möjlig tolkning vara att principen snarare är en guide för stater i dess agerande i cyberrymden och att den således inte är bindande för stater. Avslutningsvis går uppsatsen in på en analys av den problematik som presenterats i uppsatsen. Genom att applicera båda tolkningarna av suveränitetsprincipen i cyberrymden på det exempel som redogjorts för tydliggörs vilka svåra konsekvenser dessa kan få på två grundläggande mänskliga rättigheter. Uppsatsen kommer fram till att principen om statssuveränitet är applicerbar i cyberrymden men att det finns osämja i doktrin angående vad begreppet ’applicerbar’ innebär. På grund av de svåra konsekvenser de olika tolkningarna av principen kan få för mänskliga rättigheter är det positivt att flera stater har börjat offentliggöra sina ståndpunkter gällande folkrättens tillämpning i cyberrymden. Det hade eventuellt varit fördelaktigt om det framtogs ett mer generellt accepterat regelverk samt vidare forskning på området.