Antibiotika : användning och resistensproblem i fem länder

Abstract: Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaresistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier – MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte. Sverige förbjöd antibiotika i tillväxtsyfte 1986, Danmark 2000 och Nederländerna 2006 medan det fortfarande är lagligt i USA och i Kina. Antibiotika är inte heller receptbelagt i USA och Kina medan så är fallet i de europeiska länderna. Kina är den största användaren av antibiotika i världen, med totalt 8 gånger så stor användning som USA och totalt 8.000 gånger mer än Sverige. Kina är också ett väldigt stort land med stor grisproduktion. Det avspeglar sig även i resistensen bland bakterier hos de kinesiska grisarna. Sverige är det land i denna studie med minst användning av antibiotika och också lägst förekomst av resistens. Det finns ett starkt samband mellan antibiotikaresistens och utbredd antibiotikaanvändning, och även mellan resistenta bakterier hos djur och användning av antibiotika i tillväxtsyfte på samma gård. I rena och välskötta grisbesättningar ger inte antibiotika någon ökad tillväxt och användningen av antibiotika i tillväxtsyfte är av försumbar betydelse. Sådan användning kan förbjudas utan förluster. Skillnader i andelen resistenta bakterier mellan länder gäller främst mot antibiotika som används i tillväxtsyfte. Resistens hos bakterierna mot antibiotika kan utvecklas under endast ett par veckor av användning. Resistensen ökar med tiden och finns kvar under en lång tid. Att öka användningen av ett antibiotikum som det redan finns stor resistens mot ökar prevalensen av resistenta bakterier. Därför är det av största vikt att ta hänsyn till resistensstudier och resistensmönster vid val av antibiotika. Resistenta bakterier kan överföras direkt mellan djur och människor, vilket gör antibiotikaresistens till ett folkhälsoproblem. För att undvika framtida problem krävs bättre dokumentation av antibiotikaanvändning, strängare lagstiftning och mer forskning. Det är viktigt med internationellt samarbete eftersom problemen är globala!