The humanized refugee: Representations and Rights - A discourse analysis of media’s representation of refugees between 2015 and 2022

Abstract: Denna studie undersöker hur syriska och ukrainska flyktingar är representerade i svensk media. Frågorna som ställs är hur medias representation av flyktingar 2015 och 2022 skiljer sig åt, och i vilken utsträckning de representeras som individer med mänskliga rättigheter. Studien använder sig av tryckta nyhetsartiklar publicerade av den svenska nyhetstidningen Aftonbladet under de två tidsperioderna. Det teoretiska ramverket som implementerats är Hannah Arendts teori om den statslösa och rättslösa flyktingen, som tillämpas på resultaten av de lokaliserade representationerna. Metoden som används på det empiriska materialet är diskursanalys, närmare bestämt Carol Bacchis metod "What's the problem represented to be". Tidigare forskning tyder på att olika medierepresentationer existerar från flyktingkrisen 2015, men eftersom den ukrainska flyktingkrisen 2022 fortfarande pågår är tidigare forskning begränsad. Denna studiens resultat visar att representation från 2022 och 2015 skiljer sig åt, där ukrainare i högre grad representeras som humaniserade offer än syrier, som istället i större utsträckning representeras som ekonomiska och administrativa påfrestningar såväl som ekonomiska resurser. Denna studie visar på att artiklar från 2022 i högre grad implicit representerar flyktingar som individer med mänskliga rättigheter i form av skydd och stöd än flyktingar representerade i artiklar från 2015.