Inverkan av trädslagsval och plantstorlek på tall- och granbestånds anläggningskostnad, skadeutveckling och tillväxt i norra Sveriges kust- och inland

Abstract: För att noggrant utreda vilka av dessa trädslag och plantstorlekar som är lämpliga för olika förhållanden, anlades ett planteringsförsök av Skogforsk i samarbete med Holmen. Försöket var etablerat på sex geografiskt skilda lokaler från Hudiksvall i söder till Norsjö i norr. Tre lokaler var etablerade närmare kusten och resterande tre låg längre in i landet. På lokalerna var tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) planterade bredvid varandra i två olika plantstorlekar. Plantstorleken var Starpot (SP) 50 cm3 och 90 cm3krukstorlek. Lokalerna inventerades kontinuerligt från planteringstillfället där planthöjd och skador mättes fram till fem år efter planteringen. För detta examensarbete inventerades försöket, som Holmen och Skogforsk etablerat, hösten 2019, tio år efter plantering. Huvudsyftet med arbetet var att få en klarare bild av vilken kombination av planttyp (gran/tall SP50/SP90), som presterat bäst efter tio växtsäsonger på de olika lokalerna. För att sedan jämföras med de inmätta värdena efter fem växtsäsonger. Olika produktionseffekter som totalhöjd och höjdtillväxt från 2013 års inmätning till 2019 års inmätning för skadade och oskadade plantor, undersöktes för de olika planttyperna. Detta för att urskilja eventuella differenser och effekter mellan dessa kombinationer. Vidare undersöktes plantskador, plantöverlevnad och hur det geografiska läget påverkade dessa faktorer. Ett delsyfte var att urskilja hur kombinationen av planttyp och geografiskt läge påverkade nettonuvärdet (nuvärdesintäkter minus nuvärdeskostnader) samt hur nettotillväxten såg ut för en omlopptid. Vidare utfördes en känslighetsanalys som undersökte skillnaden mellan de inmätta plantorna och påhittade plantor där inga avgångar hade skett för att se hur nettotillväxten förändrades. Arbetets resultat visade att tallplantorna hade växt högre än granplantorna för båda plantstorlekarna samt att tall 90 cm3 hade marginellt högre höjd jämfört med tall 50 cm3, vilket också kunde fastställas från den tidigare inmätningen. Däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan plantstorlek i tillväxtskillnad från 2013 till 2019. Tillväxttakten hade ökat för både tall och granplantorna sedan senaste inmätningen. Tallen hade ökat mer i höjdtillväxt jämfört med granen. Granen hade högre höjdtillväxt i de sydligare lokalerna. Tallen var i större utsträckning mer skadedrabbad än granen, vilket hämmat höjdtillväxten för tallen. Granen hade då åstadkommit högre höjd än tallen vid hårt skadedrabbade lokaler. Plantavgången för samtliga planttyper hade börjat kulminera i fyra lokaler (Hudiksvall, Örnsköldsvik, Åsele och Umeå) i förhållande till planteringsåret 2008. I de två övriga lokalerna (Färila och Norsjö) hade den totala avgången för samtliga planttyper ökat. De planttyper som bidrog mest till den totala avgången var tall50 och tall90. Nuvärdet och nettotillväxten varierade beroende på lokalens geografiska läge. Det högsta nuvärdet och nettotillväxt uppkom vid högsta ståndortsindex och motsvarande lägst nuvärde och nettotillväxt för lägsta ståndortsindex. Högre nuvärde rådde vid kustlokalerna jämfört med inlandslokalerna. De mindre plantstorlekarna visade sig få högre nettonuvärde tack vare billigare utgifter per planta på samtliga lokaler.