Skonsam kranspetsmonterad markberedning och plantering kombinerat med beståndsföryngring : jämförelse med traditionell harvning och manuell plantering efter 20 år

Abstract: Långsiktiga effekter av skonsam markberedning följt av maskinell plantering har inte testats. Detta arbete utvärderar därför skillnader i stamvolym, stamantal och trädslagsfördelning mellan konventionell harvning (35 - 70 procent markpåverkan) med manuell plantering och riktad skonsam markberedning (12 procent markpåverkan) med mekaniserad plantering (EcoPlanter) efter 20 år i södra Sverige. Samtidigt utvärderas även de ekonomiska effekterna av att spara beståndsföryngring och komplettera med plantering genom användning av ett trehövdat planteringsaggregat som föreslagits som optimalt för kranspetsmonterad mekaniserad plantering. Markberednings-/etableringsstudien utfördes på 16 bestånd (åtta par), hälften tall och hälften gran. Bestånden anlades 1996-1998 i närheten av Norrköping, data har till viss del nyttjats från en studie utförd 2006 på samma bestånd. För att skattas tillgången av beståndsföryngrade plantor direkt efter en avverkning inventerades plantor i nio nyligen avverkade bestånd i Vimmerbytrakten. De ekonomiska beräkningarna baserades på en kombination av tidigare intervjustudier och simuleringar av mekaniserad plantering och markberedning. Efter 20 år fanns det ingen signifikant skillnad i stamantal, trädslagsfördelning eller stamvolym varken för gran eller tall mellan harvning och skonsam markberedning. Skonsam markberedning kan alltså ge samma resultat som traditionell harvning med betydligt större markstörning. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i in-växning mellan metoderna, även om minst 30 procent eller cirka 700 av 2200 huvudstammar var inväxta stammar. Beståndsföryngringsanalysen visade att i snitt cirka 426 gran- och 418 lövhuvudstammar per hektar på grantrakter och 135 tall-, 147 gran- och 64 lövhuvudstammar per hektar på talltrakter skulle kunna sparas och bli del av ett nytt bestånd. Enligt de ekonomiska kalkylerna bör cirka 500 – 800 kronor per ha kunna sparas per 100 inväxta eller initialt beståndsföryngrade plantor. Studien visar att det finns en stor potential i att nyttja både beståndsföryngring vid avverk-ningstillfället och senare inväxta plantor eftersom den största kostnadsfaktorn vid be-ståndsanläggning är plantkostnaden.