Stenmurens pris : att vara lantbrukare i ett landskap fullt av stenmurar, stöd och regler

Abstract: Sveriges lagstiftning rörande det generella biotopskyddet har uppmärksammats under det senaste året i och med Jordbruksverkets undersökning om biotopskyddet och dess effekter på det svenska landskapet. Stenmurar är rikligt förekommande i Falbygden, och har anklagats för att vara orsaken till nedläggning av lantbruksverksamheter. Landskapet i bygden är kuperat, med små och svårbrukade skiften vilket försvårar lantbrukarnas arbete på åkrarna, det diskuteras ge sämre förutsättningar för ekosystemen och den biologiska mångfalden att överleva i de svenska landskapen. Samtidigt som jordbrukspolitikens mål om att skydda höga natur- och kulturvärden och traditionella landskap har fått ett ökat intresse under de senare åren, strävar lantbrukare trots allt fortfarande i en produktionsbaserad marknadsekonomi. Stenmuren verkar som är ett av de sju landskapselement som omfattas av biotopskyddet och är genom restriktioner skyddade i odlingslandskapen. Murarna är beroende av en kontinuerlig skötsel, vilken försvinner i och med nedläggning av jordbruk. De miljöersättningar för skötsel av stenmurarna som finns att söka synes inte vara tillräckliga och lantbrukarnas inställning till stöden och till regelstrukturen är tämligen ifrågasatt. Stöden och regelutformningen tenderar att skapa motsättningar mellan förvaltningsapparatens tolkningsföreträde i landskapsfrågan och de lantbrukare som utför arbetet i odlingslandskapen. Dels har landskapet tillskrivits ett syfte att bevara miljömässiga och traditionella värden, samtidigt som det ska producera livsmedel, energi och fibrer. Lantbrukarna måste försöka finna sin roll bland syftena och hitta metoder för att skapa en fungerande tillvaro, samtidigt som de tampas med regler som motarbetar deras egna kunskaper och ambitioner att arbeta med natur-, kultur - och miljöfrågor.