NSAID som kolikbehandling på häst

Abstract: Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner – vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna. Dock ger dessa läkemedel också en risk för biverkningar då prostaglandiner även har viktiga fysiologiska funktioner, bland annat att skydda mag-tarmslemhinnan. COX finns i två isoformer, COX-1 och COX-2. De traditionella icke selektiva NSAID inhiberar båda isoformerna, men under 1990-talet utvecklades så kallade coxiber som selektivt inhiberar COX-2. COX-1 påstås ha en större roll än COX-2 för att upprätthålla normalfunktion i mag-tarmslemhinnan och därför anses coxiberna minska biverkningarna på mag-tarmkanalen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om det finns evidens för att de COX-2 selektiva coxiberna har fördelar framför icke selektiva NSAID vid smärtlindring av koliktillstånd på häst och belysa eventuella biverkningar på mag-tarmkanalen. Det finns relativt få kliniska studier tillgängliga med syfte att undersöka biverkningarna av NSAID på mag-tarmkanalen hos hästar. Dock redovisar flera experimentella studier att icke selektiva NSAID (flunixin) har en negativ påverkan på läkningsprocessen av ischemiskt skadad tarm, jämfört med obehandlade kontrollgrupper och en grupp behandlade med COX-2 selektiva NSAID (firocoxib). Det finns viss evidens i litteraturen att rekommenderade doser av icke selektiva NSAID (fenylbutazon och meloxicam) inte ger någon signifikant ökad förekomst av magsår vid kortvarig behandling av i övrigt friska hästar. Dock visar en studie en signifikant ökad grad av magsår vid en kombinerad behandling med både fenylbutazon och flunixin. Även långtidsbehandling med fenylbutazon har visat sig ge uppkomst av magsår. Vid behandling med meloxicam i högre doser än av tillverkaren rekommenderat har biverkningar noterats i experimentella studier. Två av fem hästar i en studie utvecklat höger dorsal kolit av de som fick 5 gånger högre dos än rekommenderat. Det finns en antydan i litteraturen att coxiberna inte har lika stor negativ påverkan på läkningen av ischemisk tarm som vissa icke selektiva NSAID har. Fler kliniska och experimentella studier, framför allt jämförande mellan coxiber och icke selektiva NSAID, behövs för att kunna jämföra de bådas egenskaper och dra slutsatser med större säkerhet.