Vårt förhållande till mörker i staden : mörkrets påverkan på hälsa och välmående samt planering av mörker i tätortsbebyggelse

Abstract: Mörker och ljus är något som människan, och andra djur, alltid har fått anpassa sig till men på senare tid har en urbanisering tillsammans med missriktad och överflödig belysning resulterat i ljusföroreningar. Syftet med denna undersökning är att svara på vilka värdefulla kvaliteter mörker kan bidra med och huruvida mörker ses som resurs i planering av tätortsbebyggelse, och isåfall utifrån vilken aspekt, för att samla kunskap kring frågan. Två frågeställningar har lett undersökningen: ”Är mörker i tätortsbebyggelse värdefullt för människors hälsa och välmående samt för djur?” och ”Förhåller sig kommuner till mörker i sin planering av tätortsbebyggelse och på vilket sätt är mörkret isåfall en resurs?” För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie och en intervjustudie genomförts. I litteraturdelen redogörs hur ljusföroreningar kan påverka människans hälsa och djur för att utreda mörkrets potentiella kvalitéer. Vidare utreds människans relation till mörker för att undersöka vilka kvalitéer mörker kan ha för människans psykiska välmående. I intervjustudien har deltagare valts ut efter arbetsmässig relevans inom belysning i tre olika kommuner och har intervjuats kring hur de förhåller sig till mörker, om det är en resurs i planeringen och isåfall utifrån vilken aspekt. Litteraturstudien visar att mörker har värdefulla kvalitéer för människans hälsa och välmående och för djur. Däremot visar intervjustudien att mörker sällan används som en resurs i tätortsbebyggelse utan andra aspekter, som belysning främjar, väger tyngre. Det handlar mer om hur det blir belyst än att det blir belyst. Mörker är svårt att planera in och vetenskapligt underlag för mörkrets kvalitéer är i vissa fall undermåligt. Det krävs ett helhetsgrepp för att ta sig an frågan för att främja människans hälsa och välmående och djur och förhoppningsvis kan denna undersökning kasta ett ljus över den frågan.