Påverkan på klimat och biologisk mångfald från svensk och importerad quinoa: ett livscykelperspektiv

Abstract: Quinoa anses vara en framtidsgröda, och har attraktiva egenskaper så som högt näringsinnehåll och brett användningsområde. I Sydamerika har quinoa odlats i tusentals år. I Sverige odlas quinoa genom företaget Nordisk Råvara. På grund av den globala klimatkrisen, förlust av biologisk mångfald och ett ökat intresse för inhemsk livsmedelsproduktion och quinoa generellt, har därför quinoa studerats i denna LCA-studie. Denna studie jämförde miljöpåverkan för inhemsk och importerad quinoa från odling till livsmedelsbutik i Uppsala (”vagga till grind”), med den funktionella enheten (FE) ”500 g förpackad vara”. Resultatet visade att inhemsk quinoa har lägst miljöpåverkan utifrån studiens tre undersökta miljöpåverkanskategorier (klimatpåverkan, primärenergianvändning och biologisk mångfald) för odling, transporter och förpackning, där fokus främst låg på transporter. Resultatet visade att inhemsk quinoa har en halverad klimatpåverkan jämfört med importerad quinoa. Klimatpåverkan hos inhemsk quinoa låg på 360 g CO2eq per FE, där odling utgjorde 83 %. Primärenergianvändning för enbart transporter beräknades till 0,80 MJ per FE. Biodiversitetsförlusten låg på 1,8 ⋅ 10-11-1,6 ⋅ 10–11 PDF per FE. Klimatpåverkan hos importerad quinoa låg på 711 (ekologisk) respektive 755 g CO2eq per FE (konventionell), där odling och transport bidrog ungefär lika mycket. Primärenergianvändning för enbart transporter hos ekologisk quinoa var 3,80 MJ per FE, och hos konventionell quinoa var 3,10 MJ per FE. För att undersöka förbättringspotentialen i transportkedjan utfördes en känslighetsanalys där importerad quinoa antogs använda samma bränsletyp som inhemsk quinoa. Men importerad quinoa fick en fortsatt hög miljöpåverkan. Biodiversitetsförlusten låg på 1,6 ⋅ 10–10 –7,4 ⋅ 10-10 PDF per FE. Förpackningen bidrog till en låg andel av den totala miljöpåverkan för samtlig quinoa. Att ersätta importerad quinoa med inhemsk quinoa kan utifrån mitt resultat väsentligt reducera miljöpåverkan och förlusten av biologisk mångfald. Odlingsfasen utpekades som en ”hot-spot” i miljöpåverkan, och därför föreslogs ökat fokus på förbättrad gödselanvändning, växtnäringsinnehåll, applicerings- och produktionsmetod. Dessutom föreslogs en ökad transparens kring livsmedels miljöpåverkan för att livsmedelsaktörer enklare ska kunna välja hållbara livsmedel.