Ethnic profiling in Sweden – can it be legalised through the test of proportionality?

Abstract: I USA och Storbritannien är termer såsom “driving while black” (översatt ungefär till ”vara mörkhyad och köra bil”) välkända och båda länderna kräver att deras polismyndigheter samlar in data rörande polisens arbete och etnicitet. Detsamma går inte att säga gällande Sverige där termen ”etnisk profilering” inte är lika välkänd. 2013 avslöjades det dock att polismyndigheten i Skåne haft ett register med cirka 4 000 romer kallat ”Kringresande”. Justitiekanslern medgav i hovrätten att registret innebar en överträdelse av diskrimineringsförbudet i Artikel 14 av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Domstolen konstaterade att registret skapats med utgångspunkt i individernas etnicitet. Det kan argumenteras att etnisk profilering inte är lagstridigt då överrepresentationen av ”icke-vita” i kriminalstatistik visar verkligheten, vilket medför att etnisk profilering är ett nödvändigt ont. Det kan dock också argumenteras att statistiken är ett resultat av polisens fördomar och att polisen därför oftare kontrollerar ”icke-vita” än ”vita”. Det finns ingen legal definition av etnisk profilering och den juridiska regleringen är inte tydlig. Europarådet har emellertid uttryckt att etnisk profilering utgör etnisk diskriminering. Denna uppsats analyserar huruvida kriminalstatistiken visar tecken på institutionell och strukturell diskriminering inom polismyndigheten samt huruvida användning av etnisk profilering kan legaliseras genom proportionalitetstestet i Artikel 14 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller om utövandet är lagstridigt.