Hur tillgodoser vi i dag stadens ekologiska och sociala värden? : en jämförelse hur olika verktyg tillgodoser skapandet av gröna och sociala miljöer

Abstract: När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa. Ytorna är inte tillgängliga genom att vi inte ser dem eller kan vistas i dem. Ett krav som borde ställas så att fler tjänster från naturen och grönskan kan tillfalla dem som nyttjar ytorna. Detta kandidatarbete i form av en akademisk uppsats ämnar att genom en granskning se hur olika verktyg tillgodoser att gröna och sociala miljöer skapas. I arbetet granskas verktygen BREEAM communities, LEED for neighborhood development och Grönytefaktor. Granskningen som gjorts i arbetet påvisar att grönskans omfattning varierar i verktygens uppbyggnad. I Grönytefaktorn anses grönskan vara den direkta lösningen så att grönytor inte ska försvinna vid en förtätning. Här pressas grönska fram enligt en kompenseringsprincip. Certifieringssystemen har istället visioner och mål, men kan idag inte tvinga fram grönområden, eftersom det inte än finns några obligatoriska krav på detta. Trots det kan verktygen ändå åstadkomma att nya grönområden bildas vid utveckling av städerna. Detta sker genom poängsystem, som ger en indikation på vilken nivå ett projekt har fullbordats. En eftersträvan om att nå så höga poäng som möjligt är då drivande i projekten. Vid användandet av verktygen vill man därför uppnå och svara mot så många kriterier som möjligt. Ytor kan skapas, men om dessa verkar socialt och tillgodoser behoven av kulturtjänster är svårt att bedöma. Kulturtjänster infinner sig vid olika tillfällen, beroende på platsen och vem man är. En ekosystemtjänst genererar ofta fler ekosystemtjänster, något som indikerar på att ytor som är vistelsebara därför kan svara mot flera tjänster och behov. Även sådana som inte är självklara för den som designar grönområdet. Det är därför viktigt att utforma ytor för mer än en ekosystemtjänst, exempelvis rekreation. Arbetet visar att verktygens avsikt är god, där grönskan är en struktur som bör och ska finnas i städerna. Genom att använda verktygen framkommer olika resultat. Alla bidragande till en god och hållbar stad, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Att skapa tillgängliga ytor som parker och torg finns som mål eller krav i verktygen. Trots det finns det nackdelar i verktygens uppbyggnad som visar att stadsplanering är komplex och en utmaning som inte än hittat sin lösning. Verktygen kan inte ge ett slutgiltigt svar, men vad vi vet är att grönskan är en nyckel i denna fråga.