Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken

Abstract: Studien fokuseras på följande frågor • Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum. • Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark. SYFTE Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande; • Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision. • Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet? • Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade. Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL). I Tyskland finns redan en sådan lagreglering. Om så sker i Sverige är jag övertygad om att vinster kommer att kunna göras på flera plan. SLUTSATS För att kunna säkerställa vår kulturhistoria i exploateringsprocesser kan man antingen lagstifta eller använda frivillighet. Skärbäcks slutsats är att frivillighet inte är en framkomlig väg för att få igenom balanseringstänkande i den fysiska planeringen. Jag delar Skärbäcks slutsats men skulle vilja närmare studera ekonomiska styrmedel (som t.ex. certifiering, liknande den som idag används inom skogsbruket) hur detta hade påverkat effekten av exploatörens delaktighet och insats. En slutsats är att det behövs en tydligare strukturerad och utarbetad process för att gemensamt kunna värdera och lyfta fram vår gemensamma kulturhistoria i exploateringsprocessen. Med denna metodik skulle de olika aktörerna kunna fatta rätt beslut i rätt ordning. Medborgare har inflytande i processen och är delaktiga i de beslutsprocesser där politiker fattar de övergripande besluten, (arkitekten gestaltar och ingenjörer sammanställer tekniska underlag osv). Genom detta kommer dessa värden att säkerställas och vi får med dessa som ett kunskapsbärande arkiv till både dagens som morgondagens inevånare. Om vi inte vet var vi kommer ifrån har vi nog ingen aning om vart vi är på väg!