Orsaker till och åtgärder för att förbättra ekonomin i förstagallringar på Åland

Abstract: Röjningsbehovet på Åland är stort och andelen eftersatta ungskogar ökar för varje år. Det ekonomiska utfallet i förstagallringar är väldigt dåligt och i många fall obetydlig, vilket gör att intresset för att röja är litet. Det leder många gånger till att ungskogarna röjs för sent och ibland uteblir röjningen helt. Genom att undersöka hur det går att förbättra lönsamheten för de åländska skogsägarna i förstagallringar är förhoppningen att öka intresset att sköta sina ungskogar, röja i tid och därmed öka röjningsarealerna på sikt. Syftet med studien var att försöka hitta ett samband mellan olika förstagallringar och olika ekonomiska utfall. I rapporten undersöktes varför vissa gallringar ger ett bättre ekonomiskt utfall än andra för att på så vis hitta orsaker och åtgärder för att förbättra lönsamheten för den åländska skogsägaren. Även sambandet med tidpunkten för skogsvården i de olika bestånden undersöktes. I studien valdes det ut fem förstagallringar med ett bättre ekonomiskt utfall och dessa jämfördes med fem förstagallringar med ett sämre ekonomiskt utfall. Sedan gjordes mätningar i fält på alla tio figurer. På varje figur gjordes mätningar på tio slumpmässigt utvalda provytor. Mätningar av grundyta, höjd, ålder, stamantal före och efter gallring gjordes. Detta sammanställdes i en tabell för varje figur. Sedan sammanställdes skördarrapporten för varje figur för att ta reda på den totala medelstamvolymen samt medelstamvolymen för varje sortiment. Även röjningshistoriken togs fram för varje figur så långt det fanns uppgifter på det. Resultatet visade att gallringarna med ett bättre ekonomiskt utfall hade ett lägre stamantal per hektar före den första gallringen, vilket hade medfört en bättre tillväxt på de kvarvarande stammarna som resulterat i en bättre medelstam totalt. Tack vare en högre medelstam har avverkningskostanden blivit lägre och gallringen har blivit mer lönsam. Gallringarna med ett sämre ekonomiskt utfall hade ett högre stamantal per hektar och krävde dessutom en röjning före den första gallringen. Det visar på att de tidigare röjningarna gjorts för svagt. Resultatet visar också att gallringarna med ett sämre ekonomiskt utfall i några fall har gjorts för tidigt. Bättre hade varit att göra en sista hård röjning för att sedan vänta några år för att få upp medelstammen och samtidigt det ekonomiska utfallet. Tidpunkten samt styrkan i röjningen är båda mycket viktiga. Framför allt gäller detta röjningsstyrkan på trädslagen gran och björk som i mätningarna visade sig ha en betydligt lägre medelstam än trädslaget tall. Tallen kan fortfarande växa bra fastän den står tätt, medan björken behöver betydligt mer utrymme för att växa bra. Undertryckt gran verkar många gånger sparas i hopp om att det ska bli en huvudstam men påverkar sedan resultatet i gallringen negativt. Slutsatsen av studien är att man bör ha ett stamantal mellan 1600 och 1800 stammar per hektar efter sista röjningen som målsättning. Gallringen skall heller inte göras för tidigt utan i stället bör en hård sista röjning göras för att sedan vänta i några år innan förstagallringen genomförs. De låga virkespriserna är även en stor bidragande faktor till den dåliga lönsamheten i förstagallringar och skogsbruket över lag på Åland.