Skolmatens klimatavtryck : en studie över upphandling och konsumtion av kött och fisk bland tre grundskolor i Uppsala kommun

Abstract: En stor del av varje individs klimatavtryck består av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mängd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten är idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbättrande åtgärder som kan genomföras på området? Vi har valt att fokusera vårt arbete på den serverade mängden kött och fisk på tre grundskolor, en kommunal och två privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering på kommunen, skolkökspersonal samt elever. En fyraveckorsperiod valdes ut på samtliga skolor där matsedeln analyserades angående mängd och serveringsfrekvens av olika animalier. Med hjälp av en Mat- Klimat-lista kunde vi fastställa mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter, dock endast för mängden kött och fisk, för varje serverad portion i genomsnitt. Efter att ha tagit del av litteratur på området har vi märkt att det svårt att särskilja olika typer av animalieproduktion angående hur miljövänliga de är. I princip alla produktionsformer såsom intensiv/extensiv eller konventionell/ekologisk, har både för- och nackdelar och faktorerna som spelar in är många. En ekologisk och/eller extensiv produktion kan vara, trots detta, att föredra ur miljösynpunkt på grund av en bättre djurvälfärd, bidragande till en ökad biologisk mångfald samt minskad användning av bekämpnings- och gödselmedel. Dock bidrar denna produktionsform till ett högre metanutsläpp. Skolorna i denna undersökning släpper ut mellan 0,63 till 0,81 kilo CO2e per portion beroende på vilken typ och mängd av animalieprodukt rätten innehöll. Om rätten istället skulle innehålla samma mängd baljväxter, med fokus på mängd protein, skulle utsläppet bli runt tio gånger lägre. Därför rekommenderar vi att skolorna ska införa ytterligare en vegetarisk dag i veckan för att på så sätt minska sitt klimatavtryck. Enligt kostchefen i Uppsala kommun skulle en sådan förändring möta stort motstånd på skolan. Vår undersökning tyder däremot på att de flesta eleverna har en positiv inställning till vegetarisk mat. Andra åtgärder är att minska mängden kött eller fisk i portionen och istället öka mängden vegetabilier, minska serveringsfrekvensen av främst nötkött och charkuterier samt att försöka köpa in svenskproducerade livsmedel i möjligaste mån.