Effekten av GROT-uttag i föryngrings-avverkning på trädtillväxten och markens produktionsförmåga över tid

Abstract: En av vår tids största samhällsutmaning är den pågående klimatkrisen. En lösning på krisen är att ställa om till ett mer biobaserat samhälle. Energibehovet ökar globalt och vår påverkan på klimatet måste minska. Ett sätt att minska klimatpåverkan är att använda biobränslen och andra förnybara energislag istället för fossila bränslen. Sverige har kommit en bra bit i sin energiomställning mot förnybara energi – inte minst tack vare god tillgång på biobränslen från våra skogar. Biobränslemarknaden har mer eller mindre tecknat in skogsindustrins restströmmar varför uttag nu också sker direkt i samband med avverkningen i skogen. Den största andelen här utgörs utav grenar och toppar, kallad GROT, som tidigare lämnades vid avverkning. GROT-uttag i föryngringsavverkningar medför måttlig ökning av biomassauttaget men en avsevärd ökning i näringsuttaget, vilket kan påverka tillväxten negativt i nästa skogsgeneration. Det har också visats i fältförsök, framförallt på svagare granmarker även om effekten har varierat mycket mellan de olika försöken. I denna studie undersöktes effekten av GROT-uttag på tillväxten i nästa skogsgeneration i ett fältförsök anlagt på lite svagare granmark med fokus på hur länge tillväxteffekten varar. Studiens hypotes är (i) GROT-uttaget i föryngringsavverkning påverkar tillväxten i nästa skogsgeneration negativt, (ii) Om barren lämnas kvar kommer behandlingseffekten bli mindre och kortvarigare. (iii) Tillväxteffekten av GROT-uttaget är tillfällig och inte permanent. Materialet till studien kommer från ett försök i Västerbotten. Försöket är ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar och har tre försöksled (1) kontrollen (K) där enbart stamveden skördats; (2) helträdsuttag (HTU) där hela biomassan ovan stubben skördats; (3) helträdsuttag där all biomassa ovan stubben utom barren skördats (HTUB). Den data som användes från försöket var korsklavad diameter från alla träd och höjd från provträd som slumpades ut för att få fram volymen för bestånden. Denna data togs fram för två tillfällen: 2007 och 2016, 30 år respektive 39 år efter att försöket anlades. I studien används variansanalyser för att undersöka sambandet mellan tillväxten och GROT-uttaget. Först undersöktes sambandet mellan volym, behandlingarna och blocken. Den andra analysen var tillväxten mot behandlingen och blocken. Den tredje analysen var tillväxten mot behandlingen, blocken och med 2007 års volym som kovariat. Resultaten som framkom i studien var att i första analysen kunde det konstateras att det fanns en signifikant skillnad (α=0,05) mellan volymerna och behandlingen vilket styrkte studiens första hypotes (i) och den andra hypotesen (ii). Resultatet för den andra analysen var att det fanns en signifikant skillnad mellan tillväxten och behandlingarna och blocken och stödjer hypotes (ii). I den sista analysen blev resultat att det inte längre fanns någon signifikant skillnad mellan behandlingarna eller blocken vilket stöder hypotes (iii). I korthet ledder helträdsuttag till minskad tillväxt, effekten tycks inte vara permanent utan endast leda till en tillfällig nedsättning utav tillväxten. Då ingen av studiens resultat talar mot hypoteserna kan slutsatsen dras att det finns god möjlighet att skörda GROT i framtiden. Denna studie undersöker endast en granplantering i Norrlands inland, den undersöker också endast en begränsad tid av skogsgeneration. Studien har inte heller omfattat trädens kvalitetsutveckling.