Triageringsrutiner för akut mottagande av kolikhästar på fyra svenska hästkliniker

Abstract: Forskningsområdet för triagering är väl studerat inom humanvården och användning av triageringssystem har gett goda resultat på akutmottagningar. Triagering innebär att patienten får en bedömning av sjukdomstillståndet och prioriteras därefter enligt allvarlighetsgrad. Även smådjurssjukhus har börjat använda sig av triageringssystem där positiva effekter så som en mer rättvisande prioritering av patienter i väntrummet kan ses. Inom hästsjukvården är triagering ett outforskat område. Med de positiva effekterna som visats inom både human- och smådjursvården väcktes intresset för hur triagering kan användas vid akut mottagande av hästar med misstänkt kolik. En vanlig anledning att djurägare åker akut med hästen till djursjukhus är kolik. Majoriteten av hästarna tillfrisknar med medicinsk behandling men en del är kritiskt sjuka och kan kräva kirurgisk åtgärd. Att få en effektiv och korrekt bedömning av de akut ankommande hästarna är viktigt för att veta hur de bör prioriteras i förhållande till andra akutfall. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka nuvarande rutiner vid akut mottagande och triagering av häst med misstänkt kolik samt om det finns eventuella styrkor, brister och förbättringsområden. För att undersöka det genomfördes en intervjustudie med djurhälsopersonal på fyra svenska djursjukhus. Respondenterna som deltog hade en hög kompetens och lång arbetslivserfarenhet. Det sammanställda resultatet från intervjustudien och vetenskapliga studier visade att kompetens och erfarenhet inom yrket kunde vara avgörande för en korrekt triagering av akutpatienter. De vetenskapliga studierna identifierade problem som till exempel undertriagering (en underskattning av patientens tillstånd) där en faktor var oerfaren personal. Vid bedömning av en kritisk sjuk kolikhäst menade både respondenterna och resultatet från flertalet studier att viktiga vitalparametrar som ger en indikation på hästens tillstånd är färgen på slemhinnor och hjärtfrekvens. Studier inom human- och smådjurssjukvården har visat att införande av ett triageringssystem kunde höja patientsäkerheten, skapa en mer kostnadseffektiv verksamhet och kvalitativ patientvård. Trots att majoriteten av respondenterna inte upplevde att det fanns behov av ett triageringssystem visade resultatet av intervjuerna att det fanns områden vid akut mottagande och triagering av kolikhäst där det kunde ha fördelar. Framför allt upplevdes arbetet på dagtid som mer ostrukturerat där till exempel flertalet personer kunde vara involverade i samma patient. De största vinsterna av att införa ett triageringssystem skulle kunna vara ett effektivare arbete, en trygghet för personalen, en mer kostnadseffektiv verksamhet och framför allt en högre patientsäkerhet vilket är kandidatarbetets slutsats