Datummärkning av livsmedel : till nytta för producenter, handlare och konsumenter?

Abstract: Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst- föredatum. Bäst-föredatum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs för just det livsmedlet. Bäst-föremärkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag används för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvliga (exempelvis köttfärs) och bör inte konsumeras när datumet passerats. Syftet med denna rapport har varit att ta reda på hur olika livsmedelsföretag arbetar med datummärkning på sina produkter, detta för att eventuellt bevisa att ett datum är satt med viss marginal. Detta i sin tur skulle kunna leda till minskad rädsla att konsumera livsmedel som passerat sitt datum, och därmed ett minskat matsvinn. Personer på kvalitetsavdelningar på fyra olika livsmedelsföretag runt om i Sverige har delgivit information om hur deras märkningsarbete ser ut. Mjölkföretag och köttföretag har deltagit och samtliga företag genomför kontinuerliga sensoriska och mikrobiologiska tester på alla sina produkter för de i rapporten beskrivna livsmedlen. Produkterna testas under tillverkningsprocessen samt på sitt bäst-föredatum eller sista förbrukningsdag. Mjölk pastöriseras och farliga bakterier dör och det som med tiden kommer att ske i mjölken är endast en försämring i kvalité. Mjölk har ett bäst-föredatum på 8 dagar men tester har visat att mjölken även efter 10 dagar är godtagbar, vid rekommenderad förvaringstemperatur. Syrade produkter som smaksatt yoghurt och crème fraiche har lång hållbarhet på grund av att patogena bakterier inte trivs i den sura miljön, därmed förlängs livslängden på produkterna och de blir sällan dåliga. Syrade produkter med 28 dagars hållbarhet har efter tester visat sig uppfylla kvalitetskraven även efter 33 dagar. Köttprodukter som fläskfilé och falukorv har fram till bäst-föredatumet 20 dagar respektive 50 dagar (lager+butik) men även här har de visat sig ha god kvalité en tid efter datumen passerats, vid förvaring i rekommenderad temperatur. Inget av företagen genomför längre hållbarhetstester än nödvändigt, därför är det svårt att sätta de olika produkterna inom ett tidsspann från ätbara till icke ätbara. Företagen är överens om att deras produkter efter passerat bäst-föredatum fortfarande är ätbara, under förutsättning att de förvarats vid rätt temperatur och inte kontaminerats under vägen. En slutsats är att effektivare kontroller på lagringstider kan förlänga hållbarheten på livsmedel vilket kan leda till att mer korrekta hållbarhetstider kan sättas på livsmedlen, som kan reducera matsvinnet.