The importance of fill rate in the transportation of daily goods - An analysis of a changed ordering schedule

Abstract: Syftet med studien är att analysera PostNord TPLs lagerhantering för en av deras kunder, och undersöka vad som händer om alternativa beställningsscheman implementeras för butiker med låg medelefterfrågan. Detta innefattar både nya lastningsstrategier och glesare leveransdagar. En kvantitativ metod tillämpas för att besvara syftet samt tillhörande frågeställningar. En litteraturstudie genomfördes utifrån de sökord som ansågs relevanta för studien. Detta gjorde det möjligt att hitta begrepp och information för att skapa en nyanserad analys och slutsats. Därefter skapades en kvantitativ modell som användes för att beräkna ett optimalt beställningsschema för dagens leveranser. Denna modell användes som grund för att genomföra en scenarioanalys, där olika parametrar förändrades och varierande utfall togs fram. De scenarier som undersöktes var leverarans varannan dag, leverans en dag i veckan, samlastning mellan olika produktkategorier och det optimala skattade utfallet. Dessa jämfördes sedan med nuläget för att se vilket scenario som gav bäst resultat från ett kostnads- och miljöperspektiv. Det visade sig att alla scenarier som undersöktes gav en förbättring ur ett kostnadsperspektiv. Genom att ha färre leveranstillfällen ökade fyllnadsgraden i backar och färre rullunderreden behövdes, vilket frigjorde plats i transporter. Scenariot som beräknade det optimala beställningsschemat gav den bästa lösningen, dock krävs stora anpassningar för att kunna hantera större orderkvantiteter. Samlastning mellan olika produktkategorier var också en åtgärd som gav tydliga förbättringar, utan att kräva större omställningar internt, och bör därför implementeras i verksamheten. Denna analys ledde fram till slutsatsen att PostNord TPL har stora möjligheter att förbättra sitt interna flöde, både genom ett förändrat beställningsschema och samlastning mellan produktkategorier. Detta kan bidra till stora besparingar både ekonomiskt och i form av minskade utsläpp av fossila växthusgaser.