Hur mår undervisningshundarna emotionellt vid Sveriges lantbruksuniversitet när de används i undervisning?

Abstract: Levande hundar används inom veterinärmedicinska utbildningar för att ge studenter praktisk kunskap och praktiska färdigheter innan de går ut i arbetslivet. Några argument för att använda levande djur i undervisningssyfte är att själva hanteringen av djur och att tolka djurs signaler inte går att lära sig via simulatorer eller liknande verktyg. Att kunna bedöma ett djurs beteende och veta hur det ska hanteras är vitalt för att kunna interagera med djuret på ett så stressfritt sätt som möjligt. Det finns studier gjorda på hundar som undersöker stressbeteenden i olika situationer, exempelvis vid besök på veterinärklinik. Däremot finns det inte mycket skrivet om hur undervisningshundar upplever stress när de används i undervisningen. Syftet med denna studie är att, med stressbeteende i fokus, undersöka hur hundarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) mår när de används i undervisning. Bland annat undersöktes om hundarnas socialiseringsgrad påverkade deras stressnivåer när de användes i undervisningen och om något undervisningsmoment var mer stressande än andra. Studien genomfördes som en retrospektiv journalstudie där data från individuella journaler för 12 undervisningshundar mellan åren 2019 och 2022 på SLU samlades in och granskades. Även data från listor med undervisningsmoment och individuella hanteringsinstruktioner och kommentarer om hundarnas personlighet, skrivna som en färgkodlista, samlades in. De 12 hundarna som deltog i studien var alla tikar födda 2017 och av rasen beagle. De delades upp i två olika grupper efter bakgrund då olika uppväxt skulle kunna påverka socialiseringsgraden. Fem av hundarna var från SLU:s egen besättning och sju hade importerats från Frankrike vid cirka 1 års ålder. Data som samlades in från de individuella journalerna var kommentarer om hur hundarna uppfört sig under undervisningsmomenten. Dessa delades in i två kategorier; “duktig” och “avvikande kommentarer”, där avvikande kommentarer var alla kommentarer som inte endast bestod av ordet duktig. Majoriteten av kommentarerna som alla hundarna fick var "duktig". De individuella journalerna visade också att de franska hundarna genomgående fick fler avvikande kommentarer än de svenska, förutom under år 2019 då de franska hundarna ännu inte deltog i några undervisningsmoment. Undervisningsmomentet som genererade flest avvikande kommentarer de fyra åren som ingick i studien var “Klinisk und.", varav de flesta gällde de franska hundarna. De blev också utbytta mot andra hundar eller togs ur undervisningen fler gånger än de svenska hundarna. Färgkodlistan visade att de franska hundarna hade fler instruktioner om att de behöver vänjas mer vid att delta i undervisningen och att de kunde visa rädsla för nya människor och situationer. På grund av kommentarernas subjektivitet kan inga slutsatser dras om undervisningshundarnas emotionella påverkan under undervisningsmomenten. Det krävs en utförligare bedömning och journalföring av hundarna för att kunna bedöma deras välmående och stressnivå på ett mer objektivt sätt. Detta skulle kunna uppnås genom att en kontinuerlig monitorering och bedömning av stressnivåer med mätbara verktyg utförs vid hanteringen av hundarna i undervisningen.