Hur rengör vi bäst patientburar i smådjurssjukvården? : en utvärdering av två rengöringsmetoder

Abstract: Inom all sjukvård kan mikroorganismer på patientnära ytor innebära en risk för spridning av smitta mellan patienter, miljö och personal. På ett djursjukhus samlas många djur på liten yta vilket innebär en ökad risk för smittspridning mellan djuren. Resistenta bakterier kan överleva länge på ytor i miljön och där utgöra en risk för att människor och djur drabbas av svårbehandlade infektioner. Inom humansjukvården finns många studier avseende effekten av olika rengöringsmetoder. Tyvärr saknas det publicerade studier utförda i djursjukhusmiljö. Det finns därför ett behov av sådana studier för att djursjukhusen ska kunna välja en evidensbaserad rengöringsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka om reduceringen av bakteriemängden i hundburar på en vårdavdelning skiljer sig åt efter rengöring med två olika rengöringsmetoder. Studien utfördes på SLU Universitetsdjursjukhuset, smådjurskliniken i Uppsala. Sammanlagt rengjordes 46 patientburar på vårdavdelningen. Hälften rengjordes med mikrofibermopp fuktad med vatten och hälften rengjordes med skurborste och rengöringsmedel och spolades ur med vattenslang. Efter rengöringen desinfekterades samtliga burar. Svabbprover togs för att beräkna mängden bakterier på vägg och golv före rengöring, efter rengöring och efter desinfektion. Sammanlagt togs 276 prover vilka analyserades avseende totalantal aeroba mikroorganismer/cm². I 12 burar utfördes 48 ATP-mätningar före och efter rengöring på golv och vägg. En signifikant skillnad mellan rengöringsmetoderna påvisades efter rengöring av både golv och vägg, reduktionen av mängden bakterier var större efter rengöring med skurborste. Tydligast skillnad mellan rengöringsmetoderna sågs efter rengöring av väggarna. Efter desinfektion av väggen, efter rengöring med mikrofibermopp, var reduktionen av mängden bakterie signifikant större än när rengöringen innan desinfektion utförts med skurborste. Ingen signifikant skillnad sågs mellan rengöringsmetoderna på den sammanlagda reduktionen av mängden bakterier från innan rengöring till efter desinfektion av golven. I den här studien var rengöring av patientburar med skurborste, rengöringsmedel och sedan skölja med vatten ett effektivare sätt att reducera bakteriemängden än rengöring med mikrofibermopp fuktad med vatten. Då endast två rengöringsmetoder jämfördes i studien och endast ett desinfektionsmedel användes, går det inte att utifrån dessa resultat uttala sig om effektiviteten av andra rengöringsmetoder och andra desinfektionsmedel. Nyckelord: ATP, desinfektion, mikrofiber, totalantal aeroba mikroorganismer, vårdhygien