CAP reform 2015-2020 : ekonomisk optimering av grödval med hänsyn till risk

Abstract: Inför växtodlingsåret 2015 förändras den gemensamma jordbrukspolitiken i EU. Nya krav ställs på lantbruksföretagen för att erhålla stöd. Anpassning av grödval krävs av lantbrukarna för att uppfylla det nya och valbara förgröningsstödet. Syftet med denna studie är att undersöka hur växtodlingsföretag optimalt kan anpassa grödval givet förgröningsstöden i nya CAP. Förändringen i nya CAP är omfattande och denna studie fokuserar på förgröningsstöden och framförallt de ekologiska fokusarealerna (EFA). Avgränsningen leder till att den mest intressanta kategorin av lantbruksföretag att studera är företag inom stödregion ett, två och tre. Dessa regioner omfattas av krav på EFA. Studien avser även att belysa effekter av lönsamhetsskillnader vid anpassning till förgröningsstöden och främst EFA. Därför valdes att göra en fallstudie mellan två fiktiva gårdar i olika regioner. Den ena gården ligger i stödregion ett i Östergötland och den andra gården ligger i stödregion tre i Uppland. Förgröningsstöden inom CAP ställer bl.a. krav på att odla ett visst antal grödor beroende på storlek på gården. EFA ingår i förgröningsstödet, men kravet på EFA gäller i de delar av Sverige som främst är inriktade mot spannmålsodling. Studiens metod bygger på ett tillämpat optimeringsproblem utifrån en portföljmodell. Utifrån historiska data för de vanligaste grödorna optimeras grödportföljen inför växtodlingsåret 2015. Portföljen varierar med företagarens riskpreferenser. Resultatet av denna studie är olika optimala grödportföljer inför nya CAP vilka varierar med lantbrukarens riskpreferenser. Vid riskneutralitet i Östergötland väljs fältkanter som EFA-alternativ. Vid riskneutralitet Uppland väljs också fältkanter som EFA-alternativ, men där är valet inte lika självklart som i Östergötland. Fältkanter som EFA-alternativ väljs vid ett flertal nivåer på riskaversion eftersom fältkanterna tar lite areal i anspråk. Skillnaden mellan nya och gamla CAP vid riskneutralitet medför att inför växtodlingsåret 2015 förlorar gården i Östergötland 448 kronor per hektar i täckningsbidrag. Den förlusten kan enligt modellen hänföras till det generellt minskade gårdsstödet samt uppoffringen för EFA. Motsvarande värde för gården i Uppland är 241 kronor per hektar. Denna lönsamhetsförsämring varierar i viss utsträckning med riskaversionen, vilket gäller för båda fallgårdarna. Resultatet stämmer väl överens med intentionerna i nya CAP eftersom avsikten är att uppnå utjämning mellan gårdsstödsregionerna. Endast en liten del av den totala lönsamhetsförsämringen beror på uppoffringen för att uppfylla EFA-kvoten, vilket gäller båda fallgårdarna. Enligt studiens resultat bör fallgårdarna uppfylla kriterierna för förgröningsstödet och söka förgröningsstödet i SAM-ansökan 2015.