Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie

Abstract: Svenska getters klövstatus är idag i relativt okänd med avseende på klövhälsa och klövsjukdomar, men även klövkonformation. Klövens konformation beror på klövens tillväxt i relation till förslitning. Sliter inte getterna tillräckligt på klövarna måste djurägaren verka klövarna åt dem, annars förändras getternas klövkonformation. Det finns olika typer av klövsjukdomar vilka delas upp i mekaniska, metabola/toxiska eller infektiösa; lokala eller systemiska. Infektiösa klövsjukdomar som fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är bakterieorsakade klövlidanden. De har förekommit hos får i Sverige, och fotröta även hos get, men är vad vi vet inte ett stort problem hos svenska getter. Båda infektionssjukdomarna orsakar hälta och ett stort lidande för djuret. Icke infektiösa klövlidanden är antingen mekaniska, så som klövböld och separation av vita linjen, eller metabola/toxiska, så som fång. Även dessa har en helt okänd prevalens i Sverige. Getters klövkonformation är outforskad. Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för svenska getters klövhälsa, klövsjukdomar och klövkonformation. Resultatet kan sedan användas som en indikator för huruvida mer forskning inom ämnet krävs och insamlad information kan utgöra grunden för att skapa en klövatlas för get. I studien deltog fem mjölkande getbesättningar vilka hade minst 20 mjölkande getter. I varje besättning hullbedömdes 20 getter samt undersöktes i rörelse för förekomst av hälta och genomgick en utförlig klövundersökning. Totalt ingick 100 individer i studien. Vid klövundersökningen bedömdes klöven okulärt, stående samt upplyft. Resultaten antecknades i ett klövprotokoll och avvikelserna graderades med poäng. Klöven fotograferades sedan i latero-medial projektion samt dorso-palmar/plantar projektion framför en whiteboardtavla med mätgradering. Fotografierna bedömdes därefter genom mätning i ett bildhanteringsprogram för att skapa en objektiv bedömning av klövkonformationen. Misstänktes en infektiös lesion provtogs den med en provtagningspinne och analyserades för fotröta, Dichelobacter nodosus inklusive resistensbestämning. Utöver funna lesioner provtogs även en slumpmässigt utvald get per besättning för fotröta. Alla besättningar svarade på en enkät om gården och dess rutiner. Utöver detta publicerades en webbaserad enkät på sociala medier riktad till svenska getägare som inte redan ingick i studien. Av getterna hade 95 % en eller flera faktorer som talade för en onormal klövkonformation och därmed förvuxna klövar. Enbart 4 % av individerna var helt utan anmärkningar på sina klövar. Klövlesioner som inte var relaterade till förvuxna klövar påvisades hos 37 % av getterna på en eller flera klövar. Lesioner i vita linjen var vanligast och förekom hos 10 % av getterna, troligen orsakat av trauma i kombination med förvuxna klövar. Det var en stor variation mellan gårdar gällande klövhälsan där en gård i genomsnitt hade 2,6 avvikande parametrar per individ medan en annan gård hade 13,3 per individ. Variationerna kan bland annat bero på rutiner kring klövverkning och tillsyn av klövarna. Ingen fotröta eller smittsam digital dermatit kunde påvisas. Enbart 1 % av getterna var halta och inget kraftigt avvikande hull observerades. Totalt svarade ytterligare tio besättningar på den webbaserade enkäten där två besättningar tidigare hade haft problem med fotröta på sina getter. Denna studie indikerar att smittsamma klövsjukdomar inte är vanligt förekommande hos våra getter i Sverige. En stor majoritet av getterna uppvisar tecken på förvuxna klövar vilket tyder på bristande klövverkningsrutiner. Vidare forskning krävs för att fastställa en nationell prevalens av förvuxna klövar och specifika klövsjukdomar.