Kaninägares kunskap om otit och eventuella upplevda svårigheter vid behandling av sällskapskaniner : med fokus på hängörade kaniner

Abstract: Kaniner är ett av de vanligaste sällskapsdjuren i Sverige. Det förekommer bristfällig kunskap om kaninens normala beteende och behov bland kaninägare, vilket kan leda till att tecken på sjukdom inte uppmärksammas i ett tidigt skede och kan vara en bidragande faktor till utveckling av sjukdom. Otit är en av de vanligaste sjukdomarna hos kaniner. I litteraturen finns en generell uppfattning om att hängörade kaniner drabbas av otit i större utsträckning än ståörade kaniner. Behandling av otit sker ofta i hemmet. Sannolikheten att kaninägare upptäcker och söker vård för otit ökar om kaninägarna har kunskap om otit och dess symptom. Syftet med arbetet var att undersöka kunskapsnivån om otit hos kaninägare i Sverige och kartlägga kaninägarens upplevelse av samt eventuellt upplevda svårigheter vid behandling av otit i hemmet. Arbetet syftade även till att undersöka om hängande öron hos kanin är en predisponerande faktor till otit. En digital enkätstudie genomfördes där kaninägare fick svara på frågor om symptom på otit samt kaninernas öronställning. De fick även besvara huruvida de har eller har haft kaniner som drabbats av otit samt deras upplevelse av behandlingen i hemmet och eventuella svårigheter de upplevt. Det var 236 respondenter som svarade på enkäten varav 163 gav fullständiga svar. Studien visade att majoriteten av kaninägarna uppskattade sin kunskap om otit som 5 eller mer på en 10-gradig skala. Symptomen på otit de angav stämde huvudsakligen överens med angivna symptom inom litteraturen. Ungefär hälften av respondenterna upplevde svårigheter vid behandling, främst relaterade till hantering av kaninen samt lokal behandling i öronen. Oral behandling upplevdes däremot som lätt. Majoriteten av kaninerna som var drabbade av otit hade hängande öron. I framtiden skulle en minoritet av respondenterna välja kaniner med hängande öron. Till skillnad från tidigare studier tyder resultatet på en relativt hög kunskapsnivå om symptom på otit bland kaninägare. Resultatet går i linje med ett tidigare studentarbete om svenska kaninägares kunskap om kaniner. De presenterade svårigheterna vid behandling i hemmet tyder på att mer forskning krävs om lågstress-hantering hos kaniner. Svårigheterna pekar även på ett behov av stöttning från djurhälsopersonalen vid moment som stressar både kanin och kaninägare. Kaninägarens val av örontyp hos kaniner påverkas av upplevd sjukdomsproblematik samt personlig upplevelse av otit hos kanin. Det behövs mer forskning om huruvida avelsarbete kan påverka frekvensen och uppkomsten av otit hos kaniner med hängande öron.