Utvärdering av utbildningens påverkan på skotarförarens planering och arbetsmetodik

Abstract: Vikten av att hålla nere kostnaderna och minska bränsleförbrukningen samtidigt som produktiviteten ökar har fått ett större fokus i skogsbruket. Fokus har de senaste decennierna legat på att öka effektiviteten på maskinsidan. Studier visar också att produktiviteten till stor del beror på traktförhållande och förarens val av arbetsmetodik (inklusive arbetsplanering). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga eventuella skillnader i utlärd arbetsmetodik mellan skotarförarutbildningar på olika naturbruksgymnasium. Utifrån kartläggningen avsågs också att identifiera nyckelfaktorer i arbetsmetodiken som skilde förarutbildningarna åt. För att kunna isolera effekten av val av arbetsmetodik från elevernas skicklighet i maskinhantering så användes Ponsse Forwarding Game. Studien omfattades av två klasser från två olika naturbruksskolor med 15 respektive 16 deltagande elever i varje klass. I spelet styr eleven en skotares arbetsplanering och resultaten för eleverna kunde sedan jämföras med varandra. Resultatet i spelet redovisades i ett antal parametrar, vilka påverkade tidsåtgång och produktivitet. Resultaten kategoriserades sedan efter skola för att kunna jämföra studiens båda skolor mot varandra i hanteringen av de parametrar som ansågs intressanta för studien. Resultatet visade att arbetsmetodiken skiljde sig åt mellan de båda skolorna. Eleverna i skola X hade en statistiskt signifikant lägre tidsåtgång, kortare körsträcka och sammantaget en högre produktivitet än skola Y i både spel 1 och spel 2. I genomsnitt körde eleverna i skola Y 13 % längre än Skola X i spel 1 och i spel 2 blev skillnaden 24,8 %. Eleverna i skola X valde att i högre grad samlasta fler sortiment per last än eleverna i skola Y, vilket medförde att skola X hade en högre lastningsdensitet (lastade m³f/100 m) men betydligt längre lossningstid än skola Y. Resultaten visade på stora skillnader i arbetsmetodik och effektivitet mellan de två skotarförarutbildningarna. Sådana skillnader skulle i praktisk skotning ha genererat en stor skillnad på skotningskostnaden och därmed lönsamheten för entreprenören. Orsakerna till skillnaderna har inte studerats, men det är rimligt att tro att det främst beror på skillnader i vad som lärs ut och eventuellt också på instruktörernas pedagogiska förmåga.